”Gå inte på myterna om kärnkraft – framtiden är förnybar”

Det pågår en energiomställning både globalt och i Sverige. Förnybar energi som vindkraft och solenergi växer snabbast. Fyra av de tio svenska kärnkraftsreaktorerna kommer att vara stängda år 2020, det har dess ägare beslutat. Samtidigt har fem av riksdagens partier enats om att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

I Ny Teknik skriver Dilot, Klein och Necander att kärnkraft är grundbulten för att nå klimatmålen och ”Dessvärre råder en stor missuppfattning i vissa kretsar om att vind- och solkraft tillsammans med vattenkraften kan ersätta kärnkraften.”

De har minst sagt uppförsbacke i sin argumentation när även Energimyndigheten i en ny rapport fastslår att ”Sverige har mycket goda förutsättningar för ett 100 procent förnybart elsystem som både är kostnadseffektivt och har en hög grad av försörjningstrygghet.”

Skribenterna hänvisar också till Kristdemokraterna och Ebba Busch Thor som i valrörelsen sagt att de gamla kärnkraftsreaktorerna bör räddas och ny kärnkraft bör byggas. Uttalanden som förbryllar då ingen tror på ny kärnkraft i Sverige om man inte kraftigt subventionerar kärnkraften. Några svar på vem som ska betala för olönsam kärnkraft ges inte. De myter som fortfarande cirkulerar kring kärnkraft behöver redas ut.

• Kärnkraften är olönsam, även utan så kallad effektskatt

Länge har påståtts att det är den så kallade effektskatten som gör kärnkraften olönsam, men 2016 enades partierna i energiöverenskommelsen om att ta bort effektskatten och de fyra reaktorerna är ändå olönsamma. Det kostar mer att driva reaktorerna än ägarna får intäkter för elen.

• Det finns inget förbud mot att forska om, eller bygga ny kärnkraft

Det har aldrig funnits något förbud att forska kring kärnkraft, tvärtom har Sverige haft sån forskning ända sedan 50-talet. Att forskningen inte lett till någon kärnkraftsteknik som energimarknaden vill investera i är en annan fråga. Det är sedan 2010 tillåtet att bygga ny kärnkraft men samtliga energibolag har sagt att ny kärnkraft är en icke fråga eftersom det är för dyrt.

• Den förnybara elen klarar en kall vinterdag

Sverige har goda förutsättningar att fortsätta bygga ut förnybar energi som vindkraft och solenergi för att tillsammans med vattenkraften och bioenergi säkerställa vårt elbehov. Att elanvändningen är störst en kall vinterdag beror på att el används för uppvärmning vilket är ineffektivt. Åtgärder för att minska de så kallade effekttopparna är centralt. Ett förnybart elsystem kommer att ha större variationer i elproduktionen men dessa kan hanteras genom att använda vattenkraften som reglerkraft, energilagring i exempelvis batterier eller vätgas, efterfrågeflexibilitet och ökad sammanlänkning med kablar till våra grannländer.

• Klimatet gynnas inte av svensk kärnkraft

Myten om att mindre kärnkraft leder till ökade utsläpp bygger på antagandet att Sverige skulle behöva importera fossil el från exempelvis tysk kolkraft om vi stänger kärnkraft. För det första har Sverige begränsad elhandel med Tyskland, oftast är det norsk vattenkraft de tider då vi importerar el och vår elexport går mestadels till Finland. Sverige är på årsbasis en stor nettoexportör. 2017 exporterades hela 19 TWh vilket med råge kompenserar bortfallet från de fyra kärnkraftsreaktorer som nu stänger. För det andra är det för att minska kolkraften i Europa mycket mer avgörande hur Sverige bidrar till att skärpa EU:s klimatpolitik. Klimatminister Isabella Lövins insatser i förhandlingarna om EUs utsläppshandel som kallats The swedish proposal beräknas minska EU:s klimatutsläpp motsvarande Sveriges utsläpp under 50 år och stänga kolkraftverk i förtid. Det är effektiv klimatpolitik.

Partierna inom energiöverenskommelsen är eniga om att inte stänga ner kärnkraften genom politiska beslut. Det är betydligt billigare och mer effektivt när marknaden själv fattar beslut om när kvarvarande reaktorerna stänger. Frågan är vad som ska ersätta den gamla kärnkraften när den läggs ner.

I Sverige byggs nu vindkraft för 40 öre per kilowattimme medan erfarenheterna av att bygga ny kärnkraft i Finland, Frankrike och Storbritannien ger en prislapp på cirka 1 krona per kilowattimme. Skribenterna i artikeln hänvisar till teoretiska beräkningar av kostnad för olika kraftslag men verkligheten visar att kärnkraft är mer än dubbelt så dyr som vindkraft. Att tro på ny kärnkraft är en intellektuell härdsmälta. Det är dags att lägga kärnkraftsmyterna bakom sig och inse att framtiden är förnybar.

Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson.