Energi

Ny svensk metod renar bort läkemedelsrester

Martin Reyen driver företaget Pharem Biotech. Foto: Sven-Olof Ahlgren

Enzymer som tuggar sönder läkemedelsrester i avloppsvatten. Det är grunden i en ny svensk reningsteknik som nu testas vid Hammarby Sjöstadsverk. Bakom innovationen ligger Uppsalabolaget Pharem Biotech.

Publicerad

Bakterier som blivit resistenta mot antibiotika tillverkar enzym som bryter ner läkemedlet. Varför inte utnyttja samma teknik i ett reningssteg för läkemedelsrester i avloppsvatten? Den frågan ställde sig molekylärkemisten Martin Ryen för tre år sedan. Resultatet blev en helt ny reningsteknik

– Vi har tagit fram 25 olika enzymer som är skräddarsydda för att bryta upp bindningarna i 50 olika kemiska molekyler, säger Martin Ryen, vd och grundare av Pharem Biotech.

Enzymerna, som är bundna i ett filter, tuggar helt enkelt sönder molekylerna.

Systemet byggs upp i moduler, där varje modul klarar att filtrera 15000 m3 per dag. Varje modul är tre kubikmeter stor. Reningssteget placeras som sista steget i ett avloppsreningsverk.

– Enligt våra beräkningar landar driftskostnaden på hälften av vad existerande tekniker för rening av läkemedelsrester kostar.

Den lägre kostnaden beror dels på att systemet är energioberoende, dels på att enzymer är billiga att producera. I reda kronor och ören handlar det om mellan 20 till 50 öre per kubikmeter vatten, prislappen är inte helt klar ännu.

Men ett filter fungerar inte i oändlighet, enzymerna blir utslitna. Det kan antingen lösas genom att filtren byts ut eller att enzymerna fylls på.

Tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet testas nu reningstekniken vid forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. I den första omgången har fem omvittnat svårnedbrytbara läkemedel testats (Oxazepam, Metroprolol, Karbamazepin, Diklofenak och Propranolol). Proverna från testet är nu skickade till analys.

– Tekniken att skräddarsy enzymer som riktar sig mot speciella substanser är intressant och skulle ge större flexibilitet när det gäller tillämpningar än dagens system som ozonering eller aktivt kol, säger Christian Baresel på IVL Svenska Miljöinstitutet och föreståndare på Hammarby Sjögstadsverk.

Sedan 2008 har han arbetat intensivt med olika pilotprojekt för läkemedelsrester.

– Fungerar tekniken som tänkt finns många tillämpningar utöver reningsverk. Tekniken skulle till exempel kunna användas vid källor som sjukhus.

Med i projektet är också Syvad i Grödinge, som driver Himmerfjärdsverket. Om mätningarna ger ett gott resultat ska tekniken testas i större skala hos dem.

Utvecklingen av tekniken har fått finansiellt stöd i Vinnovaprojektet Testbäddar för miljöteknik.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Pharem Biotech

Gör: Reningssteg för läkemedelsrester.

Grundat år: 2013.

Ort: Uppsala.

Riskkapital: 7 miljoner.