”Viktigt, på riktigt”

Kravprofilen för att få arbeta med it hos Säkerhetspolisen är varken hemlig eller glasklar.

– Men vi brukar säga att det krävs någon form av eftergymnasial utbildning på området, till exempel universitetsstudier i datavetenskap, säger Jens.

– Det betyder inte att alla här har en civilingenjörsexamen från KTH, Chalmers eller någon annan teknisk högskola, säger Erika.

Kvartetten sitter samlad i ett av Säkerhetspolisens mötesrum, med vidsträckt utsikt över Stockholm. Tillsammans är de fyras kompetens och bakgrund ett slags tvärsnitt av hur en it-medarbetare hos Säkerhetspolisen ser ut. Erika jobbade tidigare på ett litet företag och reste mycket. Det innebar att hon sällan kände sig ledig utan ständigt kände en press på sig själv, att allt hängde på henne.

– Nu har jag jobbat här ganska många år och det är ett unikt och roligt jobb. Pressen kan visst finnas här med, i synnerhet när det hettar till. Men då reser sig alla och hjälps åt. Det finns en unik laganda här, oavsett om du arbetar på utvecklings- eller driftsektionen, säger Erika. Kollegan Andreas är nyare på jobbet, med ett drygt halvår bakom sig. Steget han tog, från en tekniskt säljande position på ett internationellt börsnoterat it-företag till en av Sveriges hemligaste myndighet kan tyckas vara stort. Och det håller Andreas med om.

– Det här är totalt andra sidan av myntet. Den största skillnaden är att det finns en långsiktighet här, att vi jobbar mer metodiskt. Dessutom är det lättare att finna en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Andreas.

– Ingen sneglar snett på den som vabbar, säger David.

”Det finns en unik laganda här, oavsett om du arbetar på utvecklings- eller driftsektionen”

VERKTYGEN AVSLÖJADE

Mycket kring Säkerhetspolisens arbete och arbetsmetoder är hemligt, vilket självklart också omfattar IT-arbetet: Exakt vilka tekniska verktyg och miljöer man jobbar med på teknikenheten är höljt i dunkel.

– Men vi använder så klart mest standardplattformar som. Net och Java. Och vi försöker hålla oss till vanlig, agil utvecklingsmetodik, säger David.

– Ja, jag upplever att vi är väl uppdaterade med den teknik som finns i världen utanför, säger Andreas.

– Och det finns ingen rädsla att prova nya saker. Vi testar dem gärna för att se om det funkar för oss, säger Erika. Hon berättar också att de ofta arbetar ihop med användarna när de bygger lösningar.

– Det ökar förståelsen för att det inte alltid blir som man tänkt sig från början. Omvärlden ändrar sig och då ändras vår arbetsinriktning, säger Erika. Hon anser sig ha ett personligt utvecklande arbete med stor samhällsnytta, där hon och kollegorna får se effekterna av vad de arbetar med.

– Det är ju inte så att vi sjösätter ett projekt och sedan är allt avslutat. Generellt finns det väldigt få saker som vi inte har detaljkunskaper om här, säger Erika. Kollegan Andreas håller med.

– Här handlar inte om att ta fram ett verktyg som ska sälja mer konserverad soppa eller öka kabinfaktorn hos ett flygbolag. Det vi gör här är viktigt, på riktigt.