TÄNK OM...

”Om varje lands luftrum stäckte sig oändligt högt, vilket land skulle äga störst andel av vår galax vid varje given tidpunkt?”

Läs vetenskapsnörden Randall Munroes svar på absurda hypotetiska frågor – hela sommaren i Ny Teknik.

Publicerad 21 jul 2023 kl 14.21

Samarbete med Volante

Före detta NASA-ingenjören och författaren Randall Munroes är världskänd för sina absurda hypotetiska frågor och svar om vetenskap.

I sommar publicerar Ny Teknik 15 utdrag från hans senaste bok ”Tänk om...2” i samarbete med bokförlaget Volante.

Ny Tekniks läsare kan även köpa ett eget exemplar av boken för specialpriset 99 kr.

Använd rabattkoden: NYTEKNIK

Frågan i rubriken ställs av Reuven Lazarus. Randall Munroe svarar:

”Om varje lands luftrum stäckte sig oändligt högt, vilket land skulle äga störst andel av vår galax vid varje given tidpunkt?”

Grattis Australien, ni är galaxens nya härskare. Den australiska flaggan har ett antal symboler på sig, inklusive fem stjärnor som representerar södra korset. Med tanke på svaret på den här frågan kanske

de borde tänka större. Länderna på södra halvklotet har en fördel när det

kommer till att göra anspråk på stjärnor i Vintergatan. Jordens axel lutar i förhållande till Vintergatan; vår nordpol pekar i allmänhet bort från galaxens centrum

Om varje lands luftrum sträckte sig oändligt högt, skulle galaxens centrala de- lar tillhöra de olika länderna på södra halvklotet och byta härskarnation under dygnet vartefter jorden roterar.

När Australien var som mäktigast skulle nationen kontrollera fler stjärnor än något annat land. Det supermassiva svarta hålet i galaxens centrum skulle varje dygn komma in i det australiska luftrummet söder om Brisbane, nära den lilla staden Broadwater.

Efter ungefär en timme skulle nästan hela galaxens centrum – tillsammans med en stor del av skivan – ligga inom australisk jurisdiktion.

Galaxens centrum skulle passera över Sydafrika, Lesotho, Brasilien, Argentina och Chile vid olika tidpunkter på dygnet. USA, Europa och större delen av Asien får nöja sig med de yttre, stjärnfattigare delarna av den galaktiska skivan.

Men det norra halvklotet får inte bara nöja sig med skräp. Den yttre galaktiska skivan har några coola saker, som Cygnus X-1, ett svart hål som just nu slukar en superjättestjärna.* Varje dag, när galaxens centrum korsade Stilla havet, skulle Cygnus X-1 gå in i USA:s luftrum över North Carolina.

Även om det vore coolt att äga ett svart hål, skulle USA också ha miljontals planetsystem som ständigt rörde sig in och ut ur landets territorium – och det kan orsaka vissa problem.

Stjärnan 47 Ursae Majoris har minst tre planeter och förmodligen ännu fler. Om någon av dessa planeter har liv, passerar allt detta liv genom USA en gång varje dygn. Det betyder att det finns en period på några minuter varje dag där mord på dessa planeter tekniskt sett sker i New Jersey.

* Cygnus X-1 var föremål för en berömd vadslagning mellan astrofysikerna Stephen Hawking och Kip Thorne, om huruvida det var ett svart hål eller inte. Stephen Hawking, som hade tillbringat en stor del av sin karriär med att studera svarta hål, satsade på att det inte var det. Han tänkte att om det visade sig att svarta hål trots allt inte existerade, skulle han åtminstone vinna vadet som ett tröstpris. Till slut för- lorade han, som tur var för sitt eftermäle.

Lyckligtvis för de rättskipande myndigheterna i New Jersey anses höjder över 12 nautiska mil vara en del av det ”öppna havet” enligt amerikansk sjörätt. Det innebär att dödsfall på och över den här höjden – även dödsfall i rymden – helt klart omfattas av ”Death on the High Seas Act”, eller DOHSA, från 1920.

Men om några utomjordingar på en planet vid 47 Ursae Majoris överväger att väcka talan i en amerikansk domstol och hänvisa till DOHSA, kommer de att bli besvikna. DOHSA har en preskriptionstid på 3 år, men 47 Ursae Majoris ligger mer än 40 ljusår bort ...