Här är 14 bolag som ska göra Europa självständigt i rymdsektorn

Europeiska rymdorganisationen Esa vill säkra Europas tillgång till rymden. Men de två raketer som organisationen är med och utvecklar, Ariane 6 och Vega C, har fått problem och blivit försenade. Samtidigt ökar behovet av europeiska raketer då Esa har brutit samarbetet med Ryssland om uppskjutningar efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. 

Det finns dock flera andra raketer som är på väg, vilket i sinom tid banar väg för att satelliter ska kunna skjutas upp från Europa. En av raketbaserna med kapacitet för satelliter är Esrange. 

Avtal med två raketbolag ska finnas enligt Swedish Space Corporation (SSC) som driver Esrange. För Ny Teknik berättar de att en komponent i den första raketen som ska användas fortfarande är under utveckling. Den raketen kommer dessutom att ha flugit från en annan plats innan den lämnar marken utanför Kiruna. Vilka två raketer det rör sig om vill inte SSC berätta. 

En raket som passar in i beskrivningen är tidigare nämnda Vega C, en uppdatering av raketen Vega. Det är det italienska bolaget Avio som driver arbetet och tar fram raketen för Esa. Den första flygningen var 2022 och levererade 7 satelliter till rymden. Den andra flygningen misslyckades.

Utredningarna av händelsen har lett till att en komponent, ett munstycke i det andra raketsteget, får en ny utformning. Vega C ska enligt plan flyga igen i slutet av året från Kourou i Franska Guyana som är ett franskt territorium i Sydamerika. 

SSC skriver till Ny Teknik att de inte kan bekräfta om de raketer som ska användas vid Esrange är från Europa eller tillverkas utanför kontinenten. Den första uppskjutningen kan bli av i början av 2025 (läs mer på sidorna 8-11). 

Här följer några av raketerna som tas fram i Europa: 

Esa-raketer 

• Tvåstegsraketen Ariane 6 tas fram av franska Arianegroup åt Esa. Den är försenad men den första uppskjutningen från Kourou ska bli av under 2024. Raketen är 63 m hög och 5,4 m i diameter och kan ha 2 eller 4 boosterraketer.
• Vega C tas fram av italienska Avio åt Esa. Fyrstegsraketen är 35 m hög och har en diameter på 3,3 m. Arbetet med en felaktig komponent pågår och raketen ska åter tas i bruk under året.

Tyskland 

• Trestegsraketen RFA One tas fram av bolaget Rocket Factory Augsburg. Raketen är 30 m hög och 2 m i diameter och första testflygningen är planerad till sommaren 2024 från Saxavord på Shetlandsöarna. 
• Tvåstegsraketen Spectrum är Isar Aerospaces raketsatsning. Den är 28 m hög och 2 m i diameter och den första flygningen ska bli från norska Andøya, när är inte bestämt.
• Hyimpulse Technologies utvecklar trestegsraketen SL1. Raketen är 27 m hög och 2,2 m i diameter och bolaget siktar på första flygningar till omlopp mot slutet av 2025 från Saxavord.

Frankrike

• Tvåstegsraketen Zephyr är tänkt för ”nanosatelliter” och utvecklas av Latitude. Raketen som är 19 m hög och 1,5 m i diameter ska enligt plan flyga första gången 2025. Nyligen tog bolaget in 30 miljoner dollar för utveckling av raketen.
• Sirius Space Services utvecklar raketerna Sirius 1 och de större Sirius 13 och 15. Raketerna är mellan 23,5 m och 27,5 m höga, diameter på 1,7 m. Sirius 1 ska flyga 2025 och de andra två raketerna 2026 respektive 2027.
• Tvåstegsraketen Sterne tas fram av Opus Aerospace. Raketen är 9 m hög och 0,8 m i diameter. 

Storbritannien

• Skyrora utvecklar trestegsraketen Skyrora XL. Raketen är 22,7 m hög och 2,2 m i diameter och bolaget hoppas på en första testflygningen från Saxavord under 2024.
• Tvåstegsraketen Orbex Prime från Orbex är 19 m hög och 1,45 m i diameter. Orbex driver utvecklingen av raketbasen Sutherland Spaceport.

Spanien

• PLD Space utvecklar tvåstegsraketen Miura 5. Raketen är 35,7 m hög och 2 m i diameter och den första flygningen är tänkt att bli av från Kourou i Franska Guyana 2026.

Italien

• Sidereus Space Dynamics utvecklar en enstegsraket för att ta små satelliter till omlopp med konceptet EOS. Raketen är 3,5 m hög och ska kunna ta 13 kg till LEO.

Andra koncept

• Brittiska Astraius vill göra satellituppskjutningar via transportflygplanet C-17. Flygplanet lastas med en raket som släpps ut på hög höjd för att sedan startas och ta med satelliter den sista sträckan ut i rymden. Bolaget ska använda Prestwick Spaceport.
• Brittiska B2Space ska ta satelliter till rymden via stora ballonger och raketer (systemet kallas Rockoon, en sammanslagning av rocket och balloon). En ballong tar först en raket till en höjd på 35 km, därifrån tar raketen satelliterna den sista biten. Tester har gjorts vid Saxavord.

Läs även

Svenska forskare ger nya svar om den mest studerade supernovan någonsin

Här är Norges nya inkörsport till rymden – ”Specialbyggd för oss”

Professor: ”Det är kraften – bra upptäckter talar för sig själva”