Vattenfall: ”Batterier i elnätet är framtiden”

2018-11-21 13:56  

Vattenfalls energilager i Wales levererar sekundsnabb frekvensreglering med hjälp av batterier till det brittiska stamnätet. ”Det är ett jättestort experiment, men det ser väldigt lyckosamt ut”, säger Jonas Persson på Vattenfall.

Batteriparken vid vindkraftsanläggningen Pen y Cymoedd i södra Wales består av litiumjonbatterier från BMW. Batterierna kan lagra 15,5 MWh och inom en sekund ska de kunna leverera 22 MW i elektrisk uteffekt under minst 15 minuter.

Nu har batteriparken varit i drift sedan i april. Det fungerar utmärkt, tycker Jonas Persson, chef för enheten elkraftteknik på Vattenfalls forskningsavdelning.

– Vi ser att energilagret fungerar och levererar frekvensreglering som det ska. Våra 22 MW motsvarar 3,7 procent av de 600 MW som Svenska kraftnät köper in i primärreglering i Sverige. Så det är ingen liten pilot utan en riktigt stor anläggning, säger han.

Vattenfalls batterier i Wales klarar balansen i elnätet

Batteriparken i Wales ska leverera effekt till elnätet respektive ”tanka ur” effekt vid behov för att stabilisera frekvensen till 50,0 Hz när den varierar mellan 49,5 och 50,5 Hz. Kontrollsystemet känner av frekvensen lokalt och styr upp- och urladdning av batterierna automatiskt.

I Sverige innebär kraven på snabb frekvensreglering att effekt ska kunna tillföras systemet inom fem sekunder vid störningar och inom 60 sekunder vid mindre frekvensvariationer. Batterierna i Wales ingår i en ny typ av brittisk frekvensreglering och agerar inom en sekund.

Läs mer: BMW-batterier i Vattenfalls energilager

– Det är blixtsnabbt jämfört med den primärreglering vi har i dag i Norden, säger Jonas Persson.

Har det varit några problem med batteriparken?

– En utmaning är att vi har behövt underhålla anläggningen. Under tio timmar i juli, till exempel, inspekterade vi kylningen. Men det har också att göra med att det är en ganska oprövad teknik. Vi har velat titta på hur anläggningen mår, säger Jonas Persson.

Läs mer: Svensk premiär för batterier i elnätet

Batteriparken har placerats inne i vindkraftsparken Pen y Cymoedd och kan antingen laddas upp med vind-el eller med el från stamnätet.

Eftersom batteriparken delar anslutningspunkt till stamnätet med vindkraftsanläggningen måste kontrollsystemet samordna effektflödena. Full effekt kan inte levereras till anslutningspunkten från både vindparken och batterierna samtidigt.

– Kontrollsystemet beräknar vad marginalen är i den inmatande punkten för att avgöra om det finns utrymme för batteriet att agera. I stort sett är det alltid så att det finns utrymme, säger Jonas Persson.

”Batterier är framtiden för elnät och hushåll”

Placeringen inne i vindkraftsparken innebär att batteriparken kan dela en stor del av den elektriska infrastrukturen på platsen, till exempel transformator, ställverk och ledningar, vilket ger lägre investeringskostnader för Vattenfall. Bolaget bedömer att det på så sätt har kunnat spara 75 procent av infrastrukturkostnaden för batterierna.

Vattenfall har fyra andra batteriparker för frekvensreglering i Nederländerna och Tyskland. Men energilagret i Wales är det största.

– Vi tror verkligen att batterier är framtiden, såväl i elnätet som i lokala installationer hos hushåll. Vi satsar på vindkraft och tror att vindkraften har stor potential att leverera nättjänster. Nu vet vi att primärreglering från batterier vid en vindkraftsfarm funkar jättebra, säger Jonas Persson.

Läs mer: Batterier kan lösa Gotlands problem

Batteriparken i Wales byggdes efter att Vattenfall blev en av vinnarna i systemansvariga National Grids upphandling. Syftet var att skapa ett lager för snabb frekvensreglering när andelen förnybar elektricitet ökar i nätet. Om en liknande upphandling skulle bli aktuell i Sverige vill Vattenfall vara med.

– Då skulle vi offerera en sådan lösning. Men så är det inte i Sverige än, säger Jonas Persson.

I Sverige är det Svenska kraft- nät som har systemansvar och handlar upp frekvensreglering. Myndigheten bedömer att en snabbare form av frekvensreglering kommer att behövas i framtiden, men har ännu inte bestämt hur de nya kraven ska se ut.

Vattenfalls övriga batterier som frekvensreglerar

Hamburg i Tyskland: 2,6 MWh, 2,0 MW, togs i drift 2016.

Zeewolde i Nederländerna: 3,0 MWh, 2,9 MW, togs i drift 2017.

Haringvliet i Nederländerna: 12 MWh, 12 MW.

Princess Alexia i Nederländerna: 3 MWh, 3 MW (ska byggas ut till 12 MW).

Energilagret i Pen y Cymoedd

Energilagringskapacitet: 15,5 MWh.

Installerad maxeffekt: 22 MW.

Kostnad: Cirka 68 miljoner kronor.

Ersättning: 88 kronor per MW som levereras varje timme under kontraktets fyra år.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt