Preem växlar upp produktionen av biobränsle

2019-07-18 08:04  

Drivmedelsjätten bygger ut sitt bioraffinaderi i Göteborg för 1,5 miljarder, och ökar kapaciteten för bränsleproduktion av skogsrester med 50 procent.

Men det är ganska blygsamt jämfört med den satsning de planerar att göra härnäst, där ”Preemraff Göteborg 3.0” ska mångdubbla produktionen av förnybar diesel och biojet till flyget.

Det är inte helt okomplicerat att fotografera på Preems raffinaderi i Göteborg. Man måste ha specialtillstånd eftersom anläggningen är skyddsobjektsklassad, och en processoperatör måste hela tiden hålla sig i närheten med en gasmätare. Eventuella utsläpp av eldfängda gaser skulle kunna få otrevliga följder i kombination med en glappande kamerablixt, då här processas 125 000 fat råolja per dygn varav det mesta blir bensin och diesel.

- Det är en rätt stor kemilåda, det här, säger raffinaderichefen Peter Abrahamsson med ett leende.

Preemraff Göteborg är dessutom Sveriges enda anläggning för produktion av förnybar HVO-diesel. Här har tillverkats HVO av skogsrester sedan 2011, då de första råvaruleveranserna anlände från Sunpine-fabriken i Piteå, där Preem är delägare. Sunpine processar tallolja som utvunnits ur svartlut (en biprodukt från pappersmassatillverkning), och omvandlar den till råtalldiesel.

Green Hydro Treater

Hos Preemraff Göteborg behandlas råtalldieseln i en så kallad Green Hydro Treater (GHT). I GHT:ns reaktor avlägsnas syret med hjälp av vätgas under höga temperaturer, så kallad hydrering.

- Förenklat uttryckt: Det vi gör är att vi värmer och kyler, sorterar och bygger om molekyler. Det här är en kemifabrik, helt enkelt, säger Peter Abrahamsson.

Det som blir kvar är paraffiniska kolväten, molekylärt identiska med ”vanlig” diesel.

- Enda sättet att skilja HVO från fossildiesel är med kol 14-metoden som visar åldern på den, säger raffinaderiets produktionschef Sofia Sundström.

Vätgasen har tidigare erhållits som biprodukt från en anläggning som tillverkar bensinkomponenter, och till viss del har HVO-produktionen begränsats av vätgasbrist. Hittills har tillverkningen av förnybar biodiesel legat på ungefär 200 000 ton per år.

- Det motsvarar en koldioxidbesparing på cirka 50 000 ton, eller 240 000 personbilar. Så även det lilla vi gör idag har betydelse, säger Sofia Sundström.

Ny vätgasanläggning invigd

Men i juni invigdes en ny vätgasanläggning, med kapacitet på 18 500 normalkubikmeter per timme.

- Vi har också byggt om reaktorn. Nu jobbar vi med kompressorkapaciteten, för att få in vätgasen i systemet på ett bättre sätt. Egentligen driver vi världens bästa pilotanläggning här: verklig produktion med ny teknik, säger Peter Abrahamsson.

Genom detta räknar Preemraff Göteborg med att öka biodieselproduktionen till cirka 300 000 ton per år.

- Det händer mer än någonsin här nu, och mycket kretsar kring det gröna. Man kan beskriva det som en raket som lyfte från startplattan när vi var med och startade Sunpine. Nu börjar raketen accelerera, säger Peter Abrahamsson.

Och Preem är en rätt kraftig raket. Totalt levererar företaget 50 procent av alla petroleumprodukter som säljs i Sverige, och 15 procent av landets energi totalt sett.

- Vi ska leda omvandlingen till ett hållbart samhälle, säger Sofia Sundström.

Men även om den nya satsningen innebär en stor kapacitetsökning sett till biobränsleproduktionen i sig, kommer man inte ifrån att 300 000 ton är en ganska liten del av Preems totala årsproduktion på 18 miljoner ton raffinerade produkter.

Preem släpper ut mycket koldioxid

Och raffinering är en koldioxidtung verksamhet. Under 2018 ökade Preem sina utsläpp med 116 000 ton till 2,1 miljoner ton, och bland svenska industrier är det bara SSAB och Cementa som släpper ut mer. Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, som beräknas öka företagets koldioxidutsläpp med 1,7 miljoner ton, hänger i luften sedan tillståndet överklagats till mark- och miljööverdomstolen.

- Men även när det gäller den fossila produktionen är vi mycket mer miljö- och energieffektiva än andra raffinaderier. Varje liter bensin eller diesel som vi producerar släpper ut 17 procent mindre koldioxid, 60 procent mindre kväveoxider och 88 procent mindre svaveloxider än genomsnittet för europeiska raffinaderier, säger Sofia Sundström.

Peter Abrahamsson framhåller att det är efterfrågan som styr produktionen, inte tvärtom.

- Om Preem inte fanns, så skulle efterfrågan fortfarande finnas. Och den skulle tillgodoses av andra leverantörer, som släpper ut mer koldioxid än vi gör. Visst, vår raffinering står för 2,1 miljoner ton utsläpp. Men användningen av våra produkter sedan de sålts, släpper ut över 50 miljoner ton per år. Det är i själva produkterna, inte i produktionen, de stora förbättringarna kan göras, säger han.

Och ett visst mått av politisk styrning är nödvändig för att uppnå dessa förbättringar, enligt Peter Abrahamsson.

- Hur man än vrider och vänder på det, så är råtalldiesel väldigt mycket dyrare än fossil råvara. Vi har dessutom sagt nej till att använda palmolja eftersom den bygger på regnskogsavverkning. Så reduktionsplikten är oerhört viktig, säger han.

Reduktionsplikt ska minska utsläpp

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörerna ska minska utsläppen från bensin och diesel genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel i fossilbränslet. I dag är reduktionsnivåerna 2,6 procent för bensin och 20 procent för diesel.

Slutmålet är att utsläppen från inrikes transporter, flyget undantaget, senast 2030 ska ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010 års nivå.

- Det ger den långsiktiga förutsägbarhet som krävs för att satsa på biodrivmedel. Det är ju stora investeringar det handlar om, säger Peter Abrahamsson.

Och den pågående miljardinvesteringen bleknar i jämförelse med den planerade jättesatsning, som Peter Abrahamsson och Sofia Sundström kallar ”Preemraff Göteborg 3.0”. Preem har sökt miljötillstånd för att bygga ut Göteborgsraffinaderiet med en så kallad Green Feed Unit (GFU) i samarbete med det amerikanska företaget Diamond Green Diesel.

- I anläggningen ingår att producera vätgas med elektrolys i samarbete med Vattenfall. Vi räknar på en anläggning som kräver 18 till 20 megawatt, det blir en av världens största industriella tillämpningar av den här tekniken, säger Sofia Sundström.

GFU:n ska producera cirka en miljon kubikmeter förnybara bränslen (diesel, flygbränsle och flytande biogas) per år. Detta skulle minska de svenska transportutsläppen med 2,6 miljoner ton koldioxid, jämfört med de fossila drivmedel som ersätts.

Reduktion av transportutsläpp med 15 procent

Det motsvarar en reduktion av Sveriges transportutsläpp med cirka 15 procent, och en minskning av landets totala utsläpp med fem procent, varje år. Och det långsiktiga målet är att producera tre miljoner kubikmeter förnybara drivmedel per år vid 2030.

Mark- och miljödomstolen väntas svara på ansökan någon gång under nästa sommar. Om inga överklaganden eller andra komplikationer tillstöter, ska den nya anläggningen stå klar under början av 2024.

- Investeringens storlek är svår att beräkna ännu, vi håller fortfarande på med förstudien. Men jag gissar på storleksordningen fem miljarder, säger Peter Abrahamsson.

Delar av det förnybara flygbränslet kommer sannolikt att levereras till SAS, som gått ut med målsättningen att använda biobränsle i allt sitt inrikesflyg 2030. I fjol offentliggjorde Preem och SAS en avsiktsförklaring om att ”samarbeta för att gemensamt säkerställa tillverkning av biojet i samband med att Preems planerade kapacitetsutbyggnad av raffinaderiet i Göteborg projekteras”.

Ser ökande efterfrågan inom flyget

Även om Peter Abrahamsson inte vill kommentera något direkt relaterat till avsiktsförklaringen med SAS, är han väldigt glad över den.

- Flyget är ett område där vi ser en ökande efterfrågan på flytande bränsle. Och även om flygbranschen inte har några regelverk kring sina drivmedel i dag, så finns ju ett tryck på dem att minska sina utsläpp. Det känns i allra högsta grad betydelsefullt att få bidra till det, säger han.

Och när det gäller regelverk: under Almedalsveckan gick Miljöpartiet ut med ett förslag om att sätta upp nya regler i reduktionspliktsystemet, där inblandningen höjs linjärt från nästa år tills det når 100 procent förnybara drivmedel i dieselbilar 2030.

Varken Peter Abrahamsson eller Sofia Sundström vill ta ställning till politiska förslag som sådana, men Peter Abrahamsson välkomnar tydliga spelregler från politikerna:

- Som sagt, stora investeringar kräver förutsägbarhet, och hårda krav har vi inget emot. På en tuff marknad blir det de tuffaste som vinner, så det gäller att höra till dem, helt enkelt, avslutar han.

Fakta: Preemraff Göteborg

Preemraff Göteborg är ett så kallat hydroskimming refinery, med kapacitet att raffinera sex miljoner ton råolja per år. Här arbetar cirka 250 Preem-anställda och omkring 150 entreprenörer, konsulter med flera.

Delar av raffinaderiet har byggts om till ett bioraffinaderi (Green Hydro Treater, GHT) där man kan mata förnybara råvaror rakt in i tillverkningsprocessen. Matningen består idag till största delen av råtalldiesel, en restprodukt från skogsbruket, som levereras av Sunpine i Piteå. Efter om- och tillbyggnad av GHT:n ska nu årsproduktionen av förnybar biodiesel öka från 200 000 ton till 300 000 ton.

Preem Evolution Diesel har i dag upp till 50 procent förnybar råvara, och minskar det fossila koldioxidutsläppet med upp till 46 procent. Siffran avser minskning jämfört med utsläppsvärdet för 100 procent fossil diesel, enligt EU:s förnybarhetsdirektiv i en så kallad Well to Wheel-analys.

Sammanlagt producerar Preems raffinaderier i Göteborg och Lysekil 18 miljoner ton drivmedel per år. Det motsvarar 80 procent av Sveriges raffineringskapacitet. Preem levererar 50 procent av alla petroleumprodukter som säljs i Sverige, och 15 procent av landets energi totalt sett.

Fakta: HVO-diesel

HVO (hydrerad vegetabilisk olja) är en biodiesel som framställs genom vätebehandling av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter som tallolja, rapsolja, palmolja, slaktavfall eller rester från fiskindustrin.

Vanligtvis blandas HVO i fossil diesel (i en halt på minst 20 procent enligt nuvarande reduktionsnivå), men allt fler dieselbilstillverkare godkänner sina fordon för HVO100 (ren HVO av 100 procent förnybara råvaror).

Energimyndigheten bedömer att tallolja är den HVO-råvara som ger bäst klimatnytta. Med HVO100 gjord på tallolja reduceras koldioxidutsläppet med 89 procent, enligt myndighetens beräkningar.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt