Olika vägar till vindkraft – vilken fungerar bäst? 

Norge och Sverige väljer helt olika modeller när vindkraften ska byggas i havet. Norge satsar på centralstyrning medan Sverige tycker att det marknadsbaserade systemet har levererat väl på land. 

I många andra länder är det vanligt att staten pekar ut ett lämpligt område i havet. Sedan auktioneras rätten att få bygga vindkraft ut bland intresserade företag. 

Då blir det från början tydligt hur stora vindparker som får byggas och när de ska börja ge el.  

Men i Sverige är det ett marknadsdrivet system som råder. Det är företagen själva som sonderar var det skulle vara lämpligt att bygga vindkraft och ansöker om tillstånd.  

– Det har funkat bra på land i Sverige. Där har det varit en bra fart som har gjort att marknaden har kunnat växa på ett bra sätt, säger Linus Palmblad, projektledare på Energimyndigheten, till Ny Teknik.

Goda erfarenheter från centralstyrning vid oljeutvinning

Norge satsar i stället på centralstyrning. Den norska regeringen har nyligen pekat ut två lämpliga områden i havet och rätten att bygga vindkraft där ska senare auktioneras ut till intresserade företag. 

Den landbaserade vindkraften i Norge har dock byggts på samma marknadsbaserade sätt som i Sverige. Men efter ett enormt folkligt motstånd har inte en enda vindkraftsansökan behandlats sedan 2019. 

Vindkraftverk på väg till Hywind Tampen. Syftet med parken är att förse oljeplattformar med el. Foto: Bjørnar Morønning/NTB/TT

När Norge nu byter fot för just vindkraft i havet beror det sannolikt dels på problemen med utbyggnaden på land, men också på att erfarenheterna är goda från centralstyrning vid oljeutvinning i havet. 

”Varit billigare att bygga landbaserad vindkraft”

Vilket system som är bäst, det centralstyrda eller marknadsbaserade, är för tidigt att avgöra, tycker Lina Kinning, branschorganisationen Svensk Vindenergis expert på havsbaserad vindkraft. 

– Det vet vi ju inte än. Varken det norska eller svenska systemet har börjat leverera än, säger hon.  

Det har inte byggts havsbaserad vindkraft i Sverige sedan 2013, är det ett bevis på att det svenska systemet inte fungerar? 

– Nej, det har inte varit lönsamt att bygga havsbaserad vindkraft hittills. Det har varit billigare att bygga landbaserad vindkraft och elcertifikatsystemet har gynnat elproduktion som är billig att bygga. Nu ser vi att det är svårare att få tillstånd på land och därför tittar man ut till havs där man kan bygga större parker, säger Lina Kinning.

”Kanske inte blir mer än just det som auktioneras ut”

Arne Jakobsen, seniorrådgivare i den norska branschorganisationen Norwea, tycker att båda systemen har sina för- och nackdelar. Auktionssystemet har en fördel genom att det är tydligt. Den som lägger det lägsta budet på elpris vinner området. 

– Fördelen med den svenska tilldelningsformen är att man kan välja område själv, utifrån det man anser är bäst för företaget, säger han till TU.

Equinor håller på att bygga parken Hywind Tampen med flytande vindkraftverk i Nordsjön. Foto: Bjørnar Morønning/NTB/TT

Nackdelarna han ser är att den svenska modellen är mindre strukturerad och att företag riskerar att slåss om samma område. Men i det norska systemet är det inte säkert att det är just norsk industri och norska leverantörer som vinner auktionerna. 

Linus Palmblad pekar på en annan nackdel med det norska centralstyrda systemet.  

– Auktionssystemet har sin begränsning i att det kanske inte blir något mer än just det som auktioneras ut. I det marknadsbaserade systemet kan nya projekt utvecklas, säger han. 

”Med auktion kan staten räkna med att få den elproduktionen”

I de två olika systemen fördelas risk annorlunda. I den centralstyrda modellen brukar staten vara med och axla en del av den finansiella risken, genom att bekosta vissa undersökningsåtgärder. Men i det marknadsbaserade systemet är det företagen som tar all risk ända fram till att anläggningen börjar ge el. 

Lina Kinning pekar dock på en risk med det svenska systemet: 

– Risken den svenska regeringen tar är att det inte blir någon havsbaserad vindkraft under de här premisserna, om det vill sig illa. Med ett auktionsförfarande kan staten räkna med att få just den elproduktionen, säger hon. 

Så mycket vindkraft finns

(Landbaserad inklusive havsbaserad)

Norge: 3 977 MW installerad effekt i vindkraft (2021). 

Sverige: 12 100 MW installerad effekt i vindkraft (2021). 

Danmark: 7 035 MW installerad effekt i vindkraft (2022). 

Linda Nohrstedt

Ellen Viseth

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt