Här blir vattnet från kycklingfabriken drickbart

2019-07-15 13:25  

Problemet med vattenbrist på södra Öland ska lindras av en ny unik reningsanläggning. Här blir man först i Europa med att rena industrivatten till dricksvatten – och avsalta havsvatten på samma ställe.

I slutet av sommaren kan de som bor på södra Öland vrida på kranen och få dricksvatten som en gång har varit bräckt Kalmarsundvatten – eller använts på kycklingfabriken i Mörbylånga, en av Sveriges största.

För att nå hushåll, kommunala verksamheter och lantbruk har dricksvattnet då först passerat fem olika reningssteg. Allt ryms i det helt nya vattenverket söder om Mörbylånga, som invigdes 12 juli. Här renas 4 000 kubikmeter vatten per dygn.

Kombinationen att avsalta havsvatten och rena processvatten från industrin är Mörbylånga rätt ensamma om.

– Det finns över 20 000 avsaltningsverk i världen, men att återanvända vatten är inte lika vanligt. Vi är de första i Europa som återanvänder vatten på det här sättet, och vi tror att vi är de enda i världen som kombinerar de båda vattenresurserna, säger Peter Asteberg, projektledare inom Mörbylånga kommun.

Varför är det så ovanligt att återanvända vatten på det här sättet, tror du?

– Det har varit svårt att få acceptans för det. Det är krångligt, och det låter obehagligt för många. Det vatten som har återanvänts är avloppsvatten, och det kan låta olustigt, säger Peter Asteberg.

Läs mer: Så ska Gotland klara vattenbristen – avsaltar 7500 kubikmeter dricksvatten

Han tror att inställningen hos de boende i Mörbylånga är god för att dricksvattnet har haft ett tidigare liv i slaktprocessen hos Guldfågeln.

– Vi testar vattnet väldigt noga, och vi har informerat mycket om det nya reningsverket.

Kycklingfabriken slaktar 100 000 kycklingar per dygn

Kycklingindustrin Guldfågeln ligger intill det nya vattenverket. Där slaktas cirka 100 000 kycklingar per dygn. Anläggningen använder 1 500 kubikmeter vatten per dygn, och är den lilla kommunens största enskilda vattenkund.

Tidigare har processvattnet gått via ett industrireningsverk och sedan släppts ut i Kalmarsund, som ligger ett par hundra meter bort, och har varit ”i alla fall lika rent som sjövatten”. Nu leds det i stället in i ett nytt förbehandlingsverk där vattnet passerar ett membranfilter och ett filter med ultraviolett ljus.

Inne i det nya reningsverket blandas processvattnet med bräckt vatten från sundet, som först har pumpats upp via nio brunnar för att svalna. Inne i verket följer sedan ytterligare tre reningssteg: membranfilter, omvänd osmos (avsaltningsteknik) och uv-ljus.

I reningen ska bakterier, tungmetaller, läkemedelsrester och tungmetaller försvinna. Vid behov kloreras vattnet också.

Reningsstegen tar bort i stort sett allt – även mineraler som man vill ska finnas i dricksvattnet. Därför passerar det renade vattnet en kalkbädd för att återmineraliseras innan det leds ut i cisterner och sedan till det kommunala ledningsnätet.

Vattenverket kräver 1,4 kWh per kubikmeter dricksvatten

Avsaltning av havsvatten är på många håll en energikrävande process. Omvänd osmos innebär att vattnet trycksätts kraftigt, och pressas genom filter som stoppar saltmolekylerna. I Mörbylånga beräknas hela reningsverket kräva 1,4 kWh per kubikmeter producerat dricksvatten.

– Att det inte är mer beror på att vattnet här inte är så salt. Vi har en salthalt på 7 promille, jämfört med 3,5 procent i Medelhavet, säger Peter Asteberg.

Solcellspaneler på taket ska förse anläggningen med en del av energin som behövs.

Det nya vattenverket kan producera 4 000 kubkmeter dricksvatten per dygn. Under lågsäsong är vattenförbrukningen i kommunen, som har 15 000 bofasta invånare, 3 500 kubikmeter per dygn. Under sommarhalvåret ökar befolkningen många gånger om, och vattenförbrukningen ökar till omkring 5 500 kubikmeter vatten per dygn.

Vattenverket kan alltså göra att kommunens vattentäkter kan sparas under stora delar av året, och göra södra Öland mycket bättre rustat för att klara torra och nederbördsfattiga år.

”Vilka tappar stryper vi när vattnet tryter?”

Just en sådan situation var det 2016. Under den våren kom larmet om en akut vattenbrist för kommunen. En tankbil med vatten kördes dygnet runt från fastlandet över Ölandsbron. ”Vilka tappar stryper vi när vattnet tryter?” Kommunfullmäktiges ordförande Kjell Magnusson (C) berättade under invigningen om tankarna som kom. Vilka ska tvingas bli utan vatten om vi inte löser det här?

Kommuns va-ansvariga fick snabbt sätta sig in i nya reningstekniker. Efter en offentlig upphandling fick företaget Apateq från Luxemburg uppdraget att leverera all reningsutrustning. Apateq utvecklar system för att rena och hantera vatten för olje- och gasfält, avloppsvatten och rening av industrivatten.

Att återanvända mer vatten till dricksvatten är en del av FN:s globala mål om rent vatten: Vi måste ”väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt” av vatten.

Inne i verket lyfter driftingenjör Tobias Petersson på locket och visar där det renade vattnet strömmar in i kalkbädden. Anläggningen togs i drift tidigare i somras och trimmas in innan verket troligen under sensommaren ansluts till ledningsnätet.

– Det här är framtiden. Det var bara en fråga om vem som ska gå först, säger Tobias Petersson.

Mörbylånga vattenverk

Kostnad: Cirka 150 miljoner kronor.

Kapacitet: Max 4 000 kubikmeter vatten per dygn.

Energiförbrukning: 1,4 kWh/m3 dricksvatten

Ägare: Mörbylånga kommun

Teknik: Renar och avsaltar bräckt vatten från Kalmarsund samt processvatten från kycklingfabriken Guldfågeln via fem olika reningssteg.

Invigdes 12 juli av kronprinsessan Victoria och prins Félix av Luxemburg – hans närvaro förklaras av att tekniken i det nya vattenverket levereras av Apateq från Luxemburg.

Avsaltning avhjälper vattenbrist på Öland och Gotland

I juni 2019 invigdes ett bräckvattenverk i Kvarnåkershamn på södra Gotland. Där kan 7 500 kubikmeter dricksvatten produceras per dygn av havsvatten från Östersjön. Vattenverket ska förse i första hand södra Gotland med dricksvatten.

I juni 2017 invigdes ett avsaltningsverk i Sandvik i Borgholms kommun på nordvästra Öland. Verket producerar max 3 000 kubikmeter dricksvatten per dygn av Östersjövatten.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt