Förslag på nytt vätgasmål möter kritik: ”Hade gärna varit högre”

2021-11-26 15:05  

Energimyndigheten föreslår att Sverige ska ha 15 GW i elektrolysörkapacitet år 2045 för att producera vätgas. Men enbart LKAB behöver cirka 10 GW då. ”Jag hade gärna sett ett högre mål”, säger LKAB:s klimatchef.

EU har redan tagit fram en vätgasstrategi och i Sverige gav Fossilfritt Sverige ett förslag på en nationell strategi tidigare i år. Sent på torsdagskvällen kom Energimyndighetens förslag.

Senast 2045 ska Sverige ha fått ner sina nettoutsläpp av växthusgaser till noll. För att nå målet kommer vätgas att spela en viktig roll, spår Energimyndigheten. Speciellt inom industrisektorn där vätgas kan lösa problem som annan teknik går bet på.

Syftet med den nationella vätgasstrategin är att lägga fast en gemensam riktning för stat och näringsliv.

– Den ska också göra tydligt vilka förutsättningar som behöver komma på plats för att vi ska kunna nyttja den potential som användningen av vätgas och elektrobränslen bjuder, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén i ett pressmeddelande.

”Blir tydligt vilken mängd vätgas som krävs”

Vätgas kan tillverkas på flera sätt. Det absolut vanligaste i dag är att naturgas reformeras, vilket ger utsläpp av växthusgaser. Genom att i stället spjälka vatten till vätgas och syrgas i elektrolysörer, som drivs av förnybar el, kan utsläppen bli obefintliga.

Elektrolysören spjälkar vatten till vätgas och syre med hjälp av förnybar el. Foto: Fotostudio Eder

Men om vätgasen ska få betydelse för Sveriges utsläpp krävs många elektrolysörer. Energimyndigheten föreslår två planeringsmål. Till 2030 är målet att skapa förutsättningar för 5 GW elektrolysörkapacitet och till 2045 ytterligare 10 GW, alltså totalt 15 GW.

”Genom planeringsmålen blir det tydligt vilken mängd vätgas, och därmed elektrolysörkapacitet, som krävs för att ta tillvara de möjligheter till fossilfrihet som finns” skriver Energimyndigheten.

Med elektrolysörkapacitet avser myndigheten den eleffekt som elektrolysörerna kräver för att producera en viss mängd vätgas under en viss tid. Till exempel ger 1 GW elektrolysörkapacitet 164 000 ton vätgas under en driftstid på 8 400 timmar med 65 procents verkningsgrad i maskinerna.

LKAB ska tillverka fossilfri järnsvamp

Om en sådan kapacitet som Energimyndigheten föreslår skulle byggas i Sverige ökar elbehovet med mellan 60 och 126 TWh per år. Utsläppsminskningarna bedöms motsvara 7–15 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2045, vilket är 15–30 procent av Sveriges totala utsläpp i dag.

Förslaget från Energimyndigheten ligger högre än det som presenterades tidigare i år från Fossilfritt Sverige. Deras målförslag var 3 GW till 2030 respektive 8 GW till 2045.

Men frågan är ändå om Energimyndighetens förslag räcker. Det är flera industrier som sätter sitt hopp till att vätgasen ska bli lösningen som får ner koldioxidutsläppen. Stålindustrin, transportindustrin och den spirande konstgödselindustrin är några exempel.

Påfyllning av vätgas vid en vätgasstation. Foto: Pontus Lundahl/TT

Bara LKAB räknar med att behöva 9–10 GW i elektrolysörkapacitet till 2045 när gruvjätten ska ställa om sin tillverkning från järnmalmspellets till fossilfri järnsvamp.

”Redan nu skulle vi behöva bättre regelverk”

Ståluppstickaren H2 Green Steel planerar en elektrolysörpark om 800 MW till 2024 och den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia siktar på elektrolysörer om 600 MW för sin produktion i Sverige som planeras dra igång 2026.

Dessa satsningar landar alltså på ett behov om cirka 11,6 GW.

– Vår bedömning är att vi har spänt bågen. Vi trycker hårt på att genomförandet av strategin är ett startskott. I genomförandet av strategin ingår att kontinuerligt utveckla arbetet och målen är en central del av det, säger Mattias Eriksson, Energimyndighetens projektledare för vätgasstrategin, till Ny Teknik.

Briketterad järnsvamp. Foto: Tomas Bergman

På LKAB tycker dock Stefan Savonen, koncernansvarig för energi och klimat, att Energimyndigheten har lagt målet för 2045 för lågt och underskattat koldioxidminskningarna som vätgasen kan bidra med.

– Jag hade gärna sett ett lite högre mål än de 15 GW. Den stora bromsklossen kommer att vara tillståndsprocesser och ledtider i utbyggnaden av kraftnätet. Då är risken att 15 GW används som mål även för det. Då blir det för lite, säger han.

I övrigt välkomnar han myndighetens förslag till strategi.

– Det är oerhört viktigt att strategin kommer. Redan nu skulle vi behöva ha bättre regelverk och standarder för infrastrukturen för vätgas, säger Stefan Savonen.

Linda Nohrstedt

Mer om: Vätgas Elnät

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt