Forskare om stoppad klimatbonus: “Extremt olyckligt” 

2022-11-08 17:33  
Frances Sprei, Chalmers. Foto: Sören Håkanlind

Det finns tre sätt för att minska utsläppen från transportsektorn. Nu har regeringen försvagat alla tre, säger Frances Sprei, forskare inom hållbar mobilitet på Chalmers. 

Regeringens meddelade på måndagskvällen att bilar som beställs efter tisdag inte får möjlighet till klimatbonus om upp till 70 000 kronor (50 000 kronor från årsskiftet). Beskedet har skapat starka reaktioner i branschen. Motorbranschens Riksförbund (MRF) skriver att en hel bransch med cirka 40 000 anställa har en ”kaosartad” dag framför sig.  

– I dag får alla mina anställda tömma sina kalendrar för att jobba med att försöka svara på alla frågor vi får från våra kunder. Alla de bilköpare som funderar på en ny bil har plötsligt bara några timmar på sig att bestämma sig, säger Martin Persson, vd på Bilbolaget och ordförande i MRF, i ett uttalande. 

Konsumentorganisationen Riksförbundet M instämmer i kritiken: 

– Vi är förvånade över att regeringen har tagit detta drastiska beslut. Varken vi konsumenter, bilbranschen eller näringslivet förstår vad det är som pågår, annat än att politikerna verkar mena att satsningen kostar för mycket pengar, säger Carl-Erik Stjernvall, sakkunnig i teknik och hållbarhet på Riksförbundet M Sverige, i ett uttalande. 

Så väl Tesla som Polestar har under tisdagen skickat ut uppmaningar till potentiella kunder att passa på att beställa senast samma dag för möjligheten att få bli berättigad bonus.

"Inköpspriset är väldigt styrande"

Frances Sprei, forskare inom hållbar mobilitet på Chalmers och som bland annat fokuserat på subventioner, menar att den snabba avvecklingen av klimatbonusen är ”extremt olycklig”. 

– Utsläppen inom transportsektorn kan minskas på tre sätt: Genom biodrivmedel, genom elektrifiering och genom transporteffektivitet. Just nu har regeringen försvagat alla områden. Min bild var att regeringen skulle satsa på elektrifieringen men när man tar bort klimatbonusen så riskerar det att bromsa den omställning som vi är på god väg att få, säger Frances Sprei till Ny Teknik. 

Som skäl till slopandet anger regeringen att kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med den för en bensin- eller dieselbil. Med formuleringen ”äga och köra” syftar regeringen alltså inte på inköpspriset – vilket fortfarande är betydligt högre för elbilar jämfört med motsvarande bensin- eller dieselbil – utan förmodligen på den totala ägandekostnaden (TCO, Total Cost of Ownership). 

– Där har regeringen en viss poäng, lite beroende på hur drivmedelspriserna ser ut. Men forskningen visar att för de flesta som köper bil är ägandekostnaden mindre viktig är inköpspriset. Inköpspriset är väldigt styrande för vilka bilar folk väljer att köpa, säger Frances Sprei. 

Att regeringen använder sig av kostnadsargument tycker hon dessutom visar att den inte har förstått hur systemet fungerar. Klimatbonusen hänger ihop med en malusskatt på bränsletörstiga bilar. Tanken är att de båda delarna ska vara utgifts- och intäktsneutrala gentemot varandra – även om hon påpekar att det i praktiken är svårt att designa ett sådant system och att det kräver regelbunden översyn. 

– Men nu tar man helt abrupt bort den ena delen, säger hon.

Snabb avveckling

Hon kan på rak arm inte påminna sig om ett enda fall där en liknande subvention har avvecklats så snabbt som nu sker. 

– Ofta signalerar man att man är på väg att ta bort ett system, kanske sex månader eller ett år innan det sker. Inte bara från en dag till en annan, säger hon. 

Somliga hävdar att subventioner som denna leder till att en del av summan hamnar i fickorna hos bilhandlarna och att klimatbonusen förr eller senare ändå hade behövt avvecklas. Hur skulle utfasningen ha gått till om du fått bestämma? 

– Det behöver utredas och studeras noga. Sen finns det heller ingen tydlig forskning som visar att bonuspengarna hamnar i fickorna hos försäljarna. Forskningen visar snarare att subventionen ökar försäljningen. Det syns tydligt i till exempel Nederländerna. När bonusen för laddhybrider avskaffades sjönk försäljningen av laddhybrider, och när den senare infördes för rena elbilar ökade försäljningen av rena elbilar, säger hon.

2030-målet onåbart

Frances Sprei hade hellre sett en reformering av klimatbonusen, där större fokus lagts på energieffektivitet och batteristorlek.  

– Då hade man kunnat främja elbilar som har lägre klimatpåverkan generellt sett, eftersom batteritillverkningen står för en stor del av utsläppen. Sen är frågan vad man i så fall skulle ha satt för gräns för att bli berättigad bonus. Men mer detaljer än så vill jag inte ge, säger hon. 

För de båda andra sätten att minska utsläppen från transportsektorn som Frances Sprei nämner – biodrivmedel och transporteffektivitet – har regeringen redan aviserat flera förändringar som väntas leda till ökade utsläpp (se faktaruta). 

Är 2030-målet om en sänkning av utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 nu helt omöjligt att nå, som du ser det? 

–  Det fanns utmaningar med att nå målet redan tidigare. Med stärkta åtgärder hade det funnits en liten chans. Men alla dessa förslag pekar i fel riktning. Ändrar inte regeringen inriktning så kommer vi inte att nå 2030-målet, säger Frances Sprei. 

Förändringar som väntas öka koldioxidutsläppen: 

Sänkt skatt på bensin och diesel under tre år 

“Skatten på bensin och diesel sänks med motsvarande 1 krona per liter (inkl. moms) från 1 januari 2023. Skattesänkningen görs utifrån gällande indexeringsregler och ska gälla i tre år.” Med gällande indexeringsregler blir sänkningen dock blott 14 öre för bensin och 41 öre för diesel. 

Färdmedelsneutralt reseavdrag slopas 

Regeringen väljer att skrota det nya avståndsbaserade reseavdraget som skulle ha införts vid årsskiftet. Det utgår från avstånd snarare än kostnad och är färdmedelsneutralt.  

I stället behåller regeringen det nuvarande systemet och höjer milersättningen vid tjänsteresor från 18,50 till 25 kronor per mil. 

Reduktionsplikt sänks till EU-minimum 

Regeringen och SD vill sänka reduktionsplikten till EU-minimum, det vill säga cirka 6 procent, vilket beräknas kunna ske 2024. Reduktionsplikten kräver gradvis ökat innehåll av förnybart bränsle i den bensin och diesel som säljs på macken. Reduktionsplikten leder till minskade utsläpp av koldioxid men också högre bränslekostnad eftersom förnybara drivmedel är dyrare än fossila. Den har varit det utsläppsmässigt viktigaste styrmedlet för att uppnå 2030-målet. 

Johan Kristensson

Mer om: Elbilar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt