”Vi måste säkra elförsörjningen med ny kärnkraft”

2019-02-22 06:45  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det råder hög risk att Sverige ska drabbas av effektbrist och för att vi inte ska kunna klara elförsörjningen. Behåll kärnkraften och byt ut ordet ”förnybart” till ”fossilfritt”, skriver sju debattörer från energisektorn.

Elpriset är uppemot dubbelt så högt på årsbasis jämfört med 2017. Tidvis har Sverige importerat effekt motsvarande maxkapaciteten för Ringhals 1 och 2.

Effekt, som blir energi i form av elkraft och värme/kyla, är nödvändigt för i stort sett allt vi gör i vårt dagliga liv och det är dessutom livsviktigt för våra samhällsfunktioner, samt inte minst för vår levnadsstandard. Effektbristen har redan medfört att företag som Microsoft har tackat nej till att etablera sig i t ex Mälarregionen. Effektbristen påverkar långsiktiga investeringar i framtidens industri.

Någon kanske frågar, men vi bygger ju ut vindkraften? Javisst gör vi det men det hjälper väldigt lite då vindkraften är väderberoende och inte fysikaliskt kan leverera ström och samtidigt leverera stabiliserande nättjänster som håller elnätet stabilt.

Kompensera för effektbortfall

Vi kan helt enkelt inte lita på väderberoende kraft. Samtidigt skulle vattenkraftreserven tömmas ganska snabbt om den ensam skulle kompensera för de effektbortfall som sker frekvent vid produktion av elkraft via väderberoende energislag. I en rapport från Svenska kraftnät 2018 anges att baserat på statistik 2007-2016, antas vindkraften ha en tillgänglighet på endast 9 procent under topplast.

Det är dags att placera samtliga fossilfria och klimatneutrala kraftslag på samma planhalva. Sverige har främst tack vare vattenkraften och kärnkraften redan ett klimatneutralt och fossilfritt elproduktionssystem. Vi behöver inte bara bibehålla denna energimix vi behöver bygga ut framför allt kärnkraften för att möta framtida effektbehov i varje tidpunkt, dygnet om året om.

Svängmassa stabiliserar

Omställningen av fordonsflottan till elektrifierad framdrift kommer att ge ett ökat effektbehov. Vi behöver också säkra elförsörjningen och leveranssäkerheten genom att se till att vi har tillräckligt med stabiliserande elnätstjänster, såsom t ex svängmassa, från våra kraftverk.

Kärnkraft, biokraft och vattenkraft ger oss per automatik svängmassa som gör att elnätet är mycket motståndskraftigt om en störning inträffar i nätet. Störningar kan vara ett blixtnedslag eller vid ett plötsligt ökat effektbehov vid t ex produktionsstart på måndagsmorgnarna i industrin.

Nedläggningen av kärnkraften, endast åtta reaktorer i drift i dag, har redan medfört problem i Sverige. Efter 2020 har vi två färre i drift och då blir problemet större.

Minskad svängmassa i systemet samtidigt som andelen väderberoende kraft ökar ger instabilitet i elnätet och leveranssäkerheten hotas signifikant med katastrofala konsekvenser som följd; till exempel risk för förlust av liv på sjukhusen, företagen inom industrin flyttar utomlands på grund av effektbrist.

Kanske har du som läser detta just nu behov av att ladda din mobiltelefon eller laptop och strömmen är borta, dvs du kan inte ladda dina kommunikationsmedel. Du kanske behöver ladda din elbil men kommer inte vidare förrän strömmen har kommit tillbaka.

Klimatneutrala kraftslag

Fördelarna med vindkraft och solkraft är att de, liksom kärn- och vattenkraft, är klimatneutrala och fossilfria. Nackdelen med vindkraft och solkraft är att de är intermittenta, väderberoende och därmed inte är leveranssäkra, samt att de saknar svängmassa. Det går därför inte att hänga upp sin elförsörjning på dessa i nationell skala.

Enligt rapport från SWECO kostar visionen ”100 % förnybart” ca 1600 miljarder kronor att genomföra. En stor del av kostnaden innebär en anpassning av elnätet till väderberoende kraft. Ändå kommer ett sådant system inte att garantera leveranssäkerhet och elförsörjningen riskeras.

Behåll energimixen

Ett bibehållande av dagens energimix, där vi också ersätter åldrande kärnkraftverk med nya kärnkraftverk, kanske delvis med GenIV reaktorer, fram till ca år 2040, är en betydligt billigare lösning, cirka en hel svensk statsbudget billigare.

Varje reaktor kostar mellan 60 och 70 miljarder kronor att bygga. Åtta nya reaktorer innebär cirka 500 miljarder kronor. Underhåll av elnätet uppskattas till 100 miljarder. Sammanlagt cirka 600 miljarder kronor. Alltså, att köra det leveransosäkra ”100 % förnybart” in i kaklet skulle kosta 1000 miljarder kronor mer än att bibehålla dagens leveranssäkra energimix där man ersätter åldrande reaktorer med nya.

Visionen ”100 % förnybart” bör ersättas med visionen ”100 % fossilfritt och klimatneutralt”. IPCC, FN’s klimatpanel, slår i sin senaste rapport också fast att antalet kärnreaktorer behöver flerfaldigas om vi ska kunna ställa om från fossilt till fossilfritt i tid.

Torsten Dilot, civilingenjör teknisk fysik, competence area manager energy

Michael Klein, energiingenjör

Fredrik Necander, civilingenjör teknisk fysik med inriktning mot kärnkraftsteknik

Anders Nilsson, energiingenjör

Erik Dahlquist, professor i energiteknik

Andreas Sjöström, byggingenjör mot energioptimering

Yosef Alasaly, civilingenjör, certifierad projektledare – process & anläggning

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt