Opinion

”Tunnelseende hotar skolans digitalisering”

DEBATT. Digitaliseringen av svensk skola står inför ett vägskäl. Förväntningarna är höga och allas ögon är nu riktade mot de digitala nationella proven. Men det är riskfyllt att stirra sig blind på en sak, skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry och Annika Andreasen, vd Svenska institutet för standarder.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Nu kan vi laga flera hål i den digitala infrastrukturen i skolan och använda de digitala nationella proven som hävstång för skolans hela digitala utveckling. Men det finns en oro över kommunernas förmåga att upphandla det som krävs.

Det är ingen lätt uppgift för skolförvaltningarna runt om i landet att säkerställa att deras digitala tjänster inte bara fungerar, utan även fungerar tillsammans. Vi är många som har sett hur det kan bli när en kommun lägger miljoner på något som sedan visar sig fungera bristfälligt. Det är viktigt att kommunerna får förutsättningar att göra rätt. Annars kommer vi att förlora flera år bara på att rätta till misstagen. Här utgör de digitala nationella proven (DNP) ett vägskäl.  

Fel kan bli dyra

Rätt hanterat kan DNP ta oss till ett betydligt bättre läge än idag när det gäller skolans ekosystem av digitala tjänster. Eventuella fel riskerar däremot att bli dyra och försena digitaliseringen flera år i onödan. För att det ska bli rätt behöver landets alla skolor och kommuner stöd. Det är inte mer än rimligt när de, med sina begränsade resurser, förväntas ta ett stort digitalt kliv framåt.

Risk för tunnelseende

Digitaliseringen av nationella prov genomförs under tidspress och många följer projektet med stor uppmärksamhet. Pressen är stor på Skolverket, skolor och kommuner. Här ser vi en risk för ”tunnelseende” i kommunernas investeringar. Att de löser det de har för ögonen, vilket är mänskligt. Problemet är bara att de här lösningarna måste fungera även i ett större sammanhang.

Glädjen över att kunna hantera Skolverket provplattform för DNP kommer att grumlas rejält när man inser att de lösningar man investerat i inte fungerar med resten av tjänsterna som används, i allt från skoladministrativa tjänster till undervisningsnära resurser för lärare och elever. En felinvestering riskerar dessutom att öka den administrativa bördan. Lärarnas tid ska användas för att skapa undervisning i världsklass, inte till onödig administration.

Bygg smart från början

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.

Det gäller att bygga smart från början och här finns en svensk standard, utvecklad specifikt för informationshantering i skolans tjänster, som är guld för kommunerna. En standard som säkerställer interoperabilitet, det vill säga att de olika tjänsterna ”pratar” med varandra, på samma språk, utan dialekter. Den heter SS 12000:2020 och definierar hur data ska överföras mellan tjänster för till exempel skoladministration, schema och lärplattformar. Data som ligger till grund för hur lärare och elever får sina konton och hur de använder alla digitala tjänster.

Standarder är en viktig nyckel för framgång för skolans digitalisering. Lika viktigt är samarbete och samverkan mellan myndigheter, kommuner och leverantörer. Skolverket och kommunerna måste ta ansvar och kravställa enligt de standarder som finns och leverantörerna sitt för implementering. Då kommer projektet digitala nationella prov bli en hävstång i skolans digitala utveckling.

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry

Annika Andreasen, vd Svenska institutet för standarder