Opinion

”Olagligt innehåll ska bort från nätet – med EU-lagstiftning”

Evin Incir (S), Europaparlamentariker.
Erik Bergkvist (S), Europaparlamentariker.

DEBATT. Det är dags att rensa nätet på olagligt innehåll – digitala plattformar måste ta ett större demokratiskt ansvar, skriver Erik Bergkvist och Evin Incir , Europaparlamentariker (S).

Yttrandefriheten är en grundpelare i vårt samhälle. En förutsättning för ett demokratiskt samtal är ett öppet samtalsklimat fritt från våld, hat och hot. Därför har yttrandefriheten redan i dag begränsningar när det kommer till sådant som är olagligt – det gäller såväl online som offline. Problemet är att mängden hot, hat och bedrägerier på nätet har ökat drastiskt och vi behöver därför lagstiftning på EU-nivå för att ta bort olagligt innehåll.

Brottsförebyggande rådet har sedan 2015 rapporterat om ökade hot och trakasserier i Sverige, de som framförallt drabbas är unga vuxna mellan 16–24 år. En stor del av hoten och trakasserierna sker på sociala medier. Plattformarna måste ta större ansvar för att ta bort innehåll som är uppenbart olagligt och som möjliggör försäljning av olagliga, farliga och förfalskade produkter.

Redan i dag behöver alla användare godkänna användarvillkor och det går att anmäla olagligt och olämpligt innehåll genom de digitala plattformarnas egna system. Det är en viktig funktion för att minska mängden olämpligt innehåll, men en funktion som behöver förbättras och tydliggöras.

Inom EU diskuteras nu flera olika lagstiftningsakter för att förbygga, ta ner och anmäla olagligt innehåll på digitala plattformar. En del av arbetet som relaterar till grov brottslighet påbörjades redan under förra året när parlamentet röstade igenom ett förslag om att terrorpropaganda måste tas bort från nätet inom en timme. En annan del är förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, som diskuterades i Europarlamentet under förra veckan. Det är viktiga förslag där Sverige har varit pådrivande.

Varken de digitala plattformarna eller brotten som begås online ser några nationsgränser. Gemensamma regler på EU-nivå, med skyddsåtgärder på plats, skulle skapa förutsägbarhet för både användare och företagen. Risken är annars att alla länder reglerar på egen hand, vilket kommer att resultera i ett lapptäcke av olika lösningar inom EU. Vi får då plattformar som tappat en stor poäng genom att bli nationellt uppdelade och inte globala.

Dagens system, där de digitala plattformarna utan motivering själva bestämmer vad som är acceptabelt att publicera, är inte tillräckligt. Det finns också stor risk för att det blir godtyckligt. En tydlig gemensam EU-reglering kring hur man ska hantera olagligt innehåll skulle skapa transparens för både användare och företag. Trots det kommer företagen fortsatt ha ansvar för att filtrera bort olämpligt innehåll, eftersom allt inte går att reglera i lag. Däremot bör en motivering ges när material tas bort.

Slutligen behöver vi de digitala plattformarna tillhandahålla mer information om hur de använder sig av algoritmer. Genom algoritmer premierar de visst innehåll och påverkar därmed det vi ser i flödet. Det är av största vikt att vanliga användare får information om hur de fungerar för att öka både transparensen och tilltron till innehållet på nätet.

Det som är olagligt att yttra i verkligheten är också olagligt på digitala plattformar och måste bekämpas. Yttrandefriheten är intakt, det som ska bort är olagligt innehåll. Som statsminister Stefan Löfven redan sagt – det kan inte vara en mänsklig rättighet att häva ur sig vad som helst i sociala medier.

Erik Bergkvist (S), Europaparlamentariker

Evin Incir (S), Europaparlamentariker