Opinion

”Magnettåg är bara en dyr form av tåg”

Ett nytt magnettåg visas upp i Hangzhou, Kina, i december 2019. Foto: Costfoto
Concrode-plan på Steven F. Udvar-Hazy Center vid National Air and Space museum. Foto: TIMOTHY E BLACK

REPLIK. Man kan jämföra magnettåg med Concorde, som flög i överljudsfart men kostade för mycket och står i dag på museum, skriver Mats Améen och Bo-Lennart Nelldal.

Rune Wigblad och Mattias Svederberg fortsätter att hävda att magnettåg är det bästa alternativet för höghastighetsbanor i Sverige och kallar de nuvarande höghastighetsbanorna för ”museibanor”.

Publicerade inlägg i denna debatt:

Debattartikel: ”Magnettåg är den mest miljösmarta lösningen”

Replik: ”Konventionell järnvägsteknik är bättre än magnettåg – 6 skäl”

Replik: ”Ska vi skapa en museijärnväg med höghastighetståg?”

Det är ett märkligt påstående för en teknisk lösning som är ungefär lika gammal som magnettåg och som utvecklas hela tiden. Det finns nu 5 200 mil höghastighetsbanor i hela världen och det byggs och planeras för nästan lika mycket till.

Men eftersom denna tidning heter Ny Teknik så låt oss diskutera ny teknik.

Med magnettåg tar man inte bort luftmotståndet som är det stora när man kör över 100 km/h så där vinner man ingenting jämfört med vanliga tåg. Men man tar bort rullmotståndet – som är lägre än luftmotståndet – men det sker till priset av en komplicerad teknisk lösning.

Det krävs magneter längs hela banan för att lyfta och driva tåget framåt vilket kräver en hel del energi och är en kostsam lösning. Totalt sett innebär det att energiförbrukningen blir ungefär lika stor för magnettåg och vanligt tåg vid samma hastighet så man vinner inget i energi och miljö på magnettåg (se referens).

Magnettåg är bara en komplicerad och dyr form av tåg. Kostnaderna som vi angett för magnettåg är inte exakta men är i rätt storleksordning.

Det japanska planerade projektet är kostnadsberäknat till 2 700 miljoner kr per kilometer, vilket är nästan 10 gånger dyrare än vad de svenska nya stambanorna har beräknats kosta.

Det går inte att direkt översätta kostnaderna i det japanska projektet till Sverige, men att magnettåg skulle bli väsentligt dyrare är än höghastighetståg är det ingen tvekan om. Debattörernas uppgifter om kostnader för investering, drift och underhåll är svåra att verifiera eftersom det inte finns så mycket erfarenhet av magnettåg på långa avstånd och i höga hastigheter.

Hastighetsrekordet för vanliga tåg är 575 km/h och ligger strax under det med magnettåg som är 603 km/h. Låt vara att den operativa topphastigheten kan vara högre med magnettåg. Men topphastigheten på den 30 km långa magnetbanan i Shanghai, 431 km/h, används inte mycket, normalt bara under ca 1 minut, då det tar tid att accelerera och bromsa.

Och banan kom aldrig in till Shanghais centrum utan man måste byta till tunnelbana sista biten för att komma ända fram, så där försvinner tidsvinsten ganska snabbt. Vanliga tåg kan köra på vanliga spår och på så sätt lättare komma ända in i centrum.

Vad kan man lära sig av det? Med magnettåg kan man inte vinna särskilt mycket på ett tåg som stannar på alla stationerna på de svenska banorna då det är i genomsnitt ca 5 mil mellan dem.

Man kan utnyttja den högre topphastigheten på ett direkttåg mellan ändpunkterna men om man inte kan komma ända in till stadskärnorna så är det ändå kört. Då blir det som flyget: Det går fort att flyga men det tar ändå lång tid från city till city.

Ny Teknik är inget självändamål utan måste alltid vägas mot ekonomi och vad som i praktiken är genomförbart.

Man kan lika gärna jämföra magnettågen med flygplan. Concorde var onekligen ett snabbt trafikflygplan, det enda med överljudsfart, men kostade för mycket och står i dag på museum.

Ett antal provbanor för magnettåg är redan nedlagda och det kan lika gärna bli så att magnettågen till sist hamnar på museum medan de vanliga tågen tuffar på i 300 km/h eller mer!

Mats Améen, senior konsult på Trivector och f d chefsstrateg på Skånetrafiken

Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågtrafikplanering, KTH

*) De Freitas, A. och Quezada, F. (2015). Magnetsvävartåg, något för framtiden? - En jämförelse mellan magnetsvävartåg och höghastighetståg på järnväg. SA105X, Kandidatexamensarbete i Fordonsteknik KTH.