Innovation
Vinnovachefen blir rektor i Lund

Styrelsen för Lunds universitet vill ha Vinnovachefen Per Eriksson till ny rektor. Beslutet togs idag.
Det är regeringen som formellt utser rektor, men med styrelsen bakom sig talat allt för att Per Eriksson kommer att leda universitetet från den 1 januari nästa år. Därmed har han bland annat slagit ut sin namne, Pär Omling, Vetenskapsrådets generaldirektör som också var en av kandidaterna.
Men denne är i gengäld föreslagen att ta över som chefsförhandlare i ansträngningarna att få den stora forskningssatsningen ESS, European Spallation Source till Lund. Det uppdraget sköts idag av styrelseordföranden, Allan Larsson.
Per Eriksson har varit generaldirektör för Vinnova sedan 2001. Innan dess var han rektor för Blekingen Tekniska Högskola 1989 till 2000.
Fem frågor till Per Eriksson
Har du sökt jobbet som rektor?
- Nej, jag blev tillfrågad om jag kunde ställa mig till förfogande.
Innan du blev generaldirektör på Vinnova var du rektor på Blekinge tekniska högskola, vad är det som lockar med att bli rektor igen?
- Lund är ju mitt alma mater. Jag återvänder till mitt gamla universitet. Det jag saknat mest i mitt nuvarande jobb är också kontakten med studenterna.
- Samtidigt är det en enorm utmaning. Lund är väldigt starkt och framgångsrikt och har som ambition att bli ett av Europas allra främsta universitet. Det ska bli roligt att vara med i det arbetet.
Vad vill du utveckla i Lund?
- Jag vill fortsätta att bygga starka forskningsgrupper som också har ett starkt samspel med näringslivet och samhället utanför universitetet. Det behöver alla universitet bli bättre på.
Har du något universitet som du gärna vill jämföra Lund med?
- Det är svårt, det finns ett antal i Europa. ETH i Schweiz är ett exempel
Vad finns kvar att förändra i det svenska innovationssystemet?
- Vi har kommit en bit på väg men det mesta återstår. Den största bristen är att vi från statens sida arbetar för lite med företagens behov och istället ensidigt lägger forskningspengarna på universiteten. Med bättre efterfrågestyrning skulle vi få en helt annan avkastning på statens investeringar.