Utmaningar när trygghetslarm blir digitala

Digitala larm som fungerar bra över fast anslutning, men inte över mobilnätet. Larm som ser ut att vara ur funktion, men fungerar ändå. Utrustning som knappt fanns på marknaden.

De tekniska utmaningarna med att gå över från analoga till digitala trygghetslarm har blivit tydliga i ett stort försök i Sjuhäradsbygden som har pågått under tre år. Men försöket har också fått leverantörer att utveckla sina system.

Finns tekniken i dag för att alla kommuner ska kunna genomföra det här skiftet?

-Nu finns mogen teknik som går att upphandla. Så såg det inte ut 2010 i maj när vi började, men vi har arbetat tillsammans med leverantörer, säger Oskar Jonsson, programledare på Hjälpmedelsinstitutet.

Försöket ingick i ett regeringsuppdrag om digitala trygghetslarm. I dag, onsdag, lämnas slutrapporten till socialdepartementet.

Ettusen personer i Borås, Ulricehamn och Tranemo fick sina analoga larm utbytta mot digitala.

-Syftet med att verkligen göra ett storskaligt försök var att få bort alla fel. Först när vi har så många som tusen enheter som vi upptäcker alla småsaker som kan gå fel, säger Oskar Jonsson.

En slutsats i utredningen är att kommunerna måste ta ett stor ansvar för teknik och abonnemang när man går över till digitala larm.

-Det blir den stora utmaningen. Kommunerna måste ta kontroll över den här kommunikationen. De kan inte låta användare själva börja ta reda på olika abonnemang, eller skicka dem till kundtjänsten hos en teleoperatör. En del i det här är att höja kompetensen i kommunerna, man måste ha tekniskt engagerade personer som kan stödja omsorgspersonalen.

Trygghetslarm är en utrustning som äldre, sjuka och funktionshindrade kan beviljas att ha i sitt hem, för att snabbt kunna larma om något har hänt. Larmet går till en larmmottagning, som antingen kan drivas av en kommun eller av företag som servar flera olika delar av landet.

I hela landet finns cirka 200 000 personer som har trygghetslarm i sitt hem, bedömer Hjälpmedelsinstitutet.

Bakom kravet på ett teknikskifte ligger att det uppstår problem med de analoga larmen när delar av telefonnätet är digitalt. De analoga tonerna förvrängs av telefonnätet, och larmen blir inte tillförlitliga.

I försöket i Sjuhäradsbygden gjordes en mätning under 69 dagar av 700 av larmen. Mätningen visade att larmen var tillförlitliga till 99,9 procent. Men det fanns något hundratal larm som hade avbrott på sammanlagt mellan 2 och 23 timmar.

-De analoga larmen ringer upp en gång var 23:e timme, men då vet man inte om de har fungerat hela tiden under senaste dygnet. Med de digitala larmen har vi en övervakning på minutnivå, säger Oskar Jonsson.

De digitala larmen ansluts via bredband eller gsm-nätet. I Sjuhärad testades först täckningen genom att sopbilar förseddes med mätutrustning. I ett fall fick en antenn sättas upp utanför en bostad för att det digitala larmet skulle fungera.

När alla trygghetslarm i hela landet ska bli digitala kan täckningen ställa till problem. I försöket i Sjuhärad fick kommunerna teckna avtal med tre olika operatörer för att få täckning.

Ett alternativ vore att kunna använda nationell roaming, där larmet automatiskt kopplas över till det nät som just då har bäst täckning i området. En av tillverkarna av trygghetslarm, Caretech, försöker komma runt problemet med att det inte går att använda roaming hos de svenska nätoperatörerna.

-Vi ser det som ett problem att det inte går att använda roaming i Sverige. Nu handlar vi upp ett roamingabonnemang från en europeisk operatör för våra kunder. Då får vi en helt annan säkerhet, säger Peter Svensk, vice vd Caretech.