Miljö
USA vill göra gigantisk satsning på koldioxidsug
USA har stora planer för infångning av koldioxid direkt från luften. Fyra nya anläggningar kan byggas, och upp till fyra miljoner ton koldioxid lagras permanent per år – vilket är tusen gånger mer än världens största anläggning i dag, på Island.
Publicerad
Direktinfångning av koldioxid från luften sker inte i någon större skala någonstans på jorden i dag. Den största anläggningen som faktiskt är igång, Orca på Island, kan som mest suga in 4 000 ton koldioxid per år, som sedan kan lagras permanent under jord. Ändå är det många som ser på tekniken som en pusselbit för att minska den negativa påverkan som våra mänskligt orsakade koldioxidutsläpp har, och försöka hejda den globala uppvärmningen.
I förra veckan offentliggjorde USA:s energimyndighet också en ny plan som innehåller en stor satsning på just direktinfångning av koldioxid, DAC. Planen syftar till att stötta utvecklingen av tekniker för direktinfångning av koldioxid och lagring av gasen, berättar Ars Technica.
Satsningen är på drygt 34 miljarder kronor över en fyraårsperiod. Pengarna ska användas till att bygga fyra anläggningar för direktinfångning av koldioxid och lagring av gasen på olika håll i landet. Varje anläggning ska när den står färdigbyggd kunna lagra en miljon ton koldioxid permanent per år.
Utmaningar med direktinfångning av koldioxid
Exakt vilken teknik som anläggningarna ska utgå ifrån är inte klargjort. I planen nämner den amerikanska energimyndigheten olika alternativ, som infångning av koldioxid med hjälp av kemikalier, borttagning av gasen med hjälp av biomassa och lagring av koldioxid i havet.
Den amerikanska energimyndigheten kommer att utvärdera projekt som ansöker om medel utifrån sådant som kostnaden för infångad koldioxid per ton och möjligheten till långsiktiga anställningar. Byggstart kan det bli från 2026 och de första anläggningarna vara igång till 2029.
En utmaning med direktinfångning av koldioxid är att halten av gasen är betydligt mindre i den omgivande luften än vid ett punktutsläpp, som en industriskorsten.
