Innovation
Uppsalaforskaren om kemipriset: ”Ett mycket väl motiverat Nobelpris”
Det kallas genteknikens skarpaste verktyg och upptäcktes för bara några år sedan. Nu får Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna – som skapade gensaxen Crispr – Nobelpriset. ”Det är ett mycket väl motiverat Nobelpris och ett bra val av kandidater”, säger forskaren Magnus Lundgren.
Gensaxens inträde i forskningsvärlden har gått i rekordfart. För drygt åtta år sedan kom den första publikationen om verktyget som kan klippa i dna.
2013 visade tester att det fungerade på mänskliga celler. Året därpå användes det på djur och 2015 på mänskliga embryon.
– Utvecklingen har gått otroligt fort, säger Magnus Lundgren, forskare vid Uppsala universitet.
Han har själv arbetat tillsammans med Jennifer Doudna och anser att pristagarna är väl värda sitt pris.
– Det är de som gjort det viktigaste bidraget till att ta steget från en omfattande biologisk kunskap till ett verktyg som är effektivt och har revolutionerat genteknik inom såväl biologi, medicin och bioteknik.
Etisk debatt
Crispr kan användas till allt från djuravel, biobränsle, genmodifiering av grödor och växter och tillverkning läkemedel. Verktyget möjliggör också behandling för patienter med ärftliga sjukdomar där man kan förändra celler för att lindra eller bota en sjukdom. Det pågår lovande kliniska prövningar men än så länge har ingen medicin eller behandling som är baserad på Crispr godkänts.
Verktyget har också skapat en enorm etisk debatt om hur långt forskningen bör gå och vad som händer om vi börjar genmodifiera embryon som sedan för de modifierade generna vidare till nästa generation.
– Nu står vi inför ett verktyg där man tekniskt sett kan börja anpassa människan till sin miljö och de förutsättningar som råder, men också ge en möjlighet för trender och vad man tycker är värdefulla anlag just nu. Det har varit en stor diskussion i fältet och samhället där man tagit fram riktlinjer för hur man ska göra, säger Lundgren.
"Svårt att överskatta"
Vad vi däremot kan vänta oss i framtiden är mindre kontroversiella behandlingar av såväl ärftliga sjukdomar som andra sjukdomar som cancer där man med hjälp av gensaxen kan förbättra någons immunsystem till exempel.
Man får inte heller glömma bort betydelsen som verktyget haft för forskningen och förståelsen för att utforska livet på jorden, säger Lundgren.
– Det är svårt att överskatta betydelsen. Redan för flera år sedan var det uppenbart att det var revolutionerande. Det är väl värt sitt pris.
