Svårare hitta skattesmitare med GDPR

Baksidan är att Skatteverket har svårare att hitta dem som inte betalar skatt för näringsverksamhet på sociala medier.

– GDPR har gjort att vi får jobba lite hårdare helt enkelt. All information är inte lika tillgänglig nu som den har varit tidigare vilket också var ett syfte med lagen, och det är någonting som vi förhåller oss till, säger Rebecca Filis, sektionschef på Skatteverket.

– Det kan vara uppgifter som telefonnummer, samt olika kopplingar och relationer mellan företag, säger hon.

Omfattningen är okänd

Den vanligaste typen av svartarbete eller svart näringsverksamhet på sociala medier är pillerförsäljning, drogförsäljning, eskortservice, olika typer av skönhetsvård och taxitjänster, enligt Skatteverket. Myndigheten har dock ingen säker bild av problemets omfattning eller hur stora summor som staten går miste om i obetald skatt.

– Jag tror inte att det finns någon som kan kvantifiera det, men det är klart att vi ser att det finns svartarbete och framför allt oredovisade inkomster. Det är lättare att undanhålla inkomster från nätet, men det kan också vara så att man inte veta att man ska betala skatt, att det handlar om ren okunskap, säger Filis.

"Är en balansgång"

Skatteverket har möjlighet att kontakta företagen bakom de sociala medierna för att hämta in information, eller försöka spåra skattesmitarna genom andra nätverk. Myndighetens brottsutredare kan också försöka gå med i slutna grupper på Facebook där verksamheten bedrivs. Exakt hur långt de är berett att gå begränsas av interna riktlinjer.

– Det måste finnas ett tydligt syfte och ändamål, och vi måste också vara proportionerliga i våra metoder i och med att det handlar om att vi är inne i den personliga sfären. Det är en balansgång, säger Filis.

Rebecca Filis har inga åsikter om hur dataskyddsförordningen kan förändras för att underlätta jakten på skattesmitarna. Men hon säger:

– Vi vill ha samma möjligheter att göra kontroller som i vanliga fall.