Grafik

Sputnik satte fart på rymdkapplöpningen

GRAFIK. Rymdåldern inleddes den 4 oktober 1957 när Sputnik sändes upp i rymden.

Publicerad

Sovjetunionen sände upp Sputnik, den första konstgjorda satelliten den 4 oktober 1957. Den var ett litet mirakel av smart och sparsmakad design. Propagandavärdet var enormt. Bedriften satte fart på rymdkapplöpningen med USA, ledde till att NASA grundades och demonstrationen av förmågan hos de sovjetiska raketerna inledde en ny fas av det kalla kriget.
  Den 4 januari 1958 brann Sputnik upp i atmosfären. Den gjorde nytta ända in i det sista. Hastigheten i återinträdet gav information om tätheten hos de yttersta atmosfärlagen.
  Sputniks signaler kunde fångas upp över hela världen. De 0,3 sekunder långa pulserna växlade mellan 20,005 och 40,002 MHz. Analys av signalerna gav ny kunskap om jonosfärens egenskaper.

  Sputnik kunde också skicka enkel telemetri. Om temperaturen hade stigit över 50 grader eller sjunkit under 0 skulle längden på radiopulserna ändras till 0,2 respektive 0,4 sekunder. Den kunde också ändra pulslängden om trycket i satelliten skulle sjunka.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här