Smarta tjänster får proppen att lossna i trafiken

Essingeleden genom Stockholm är Sveriges mest trafikerade väg. I rusningstrafik sjunker genomsnittshastigheten till under 20 kilometer i timman. Men om cirka 500 till 1 000 av bilförarna åkte en annan tid, eller lämnade bilen hemma, skulle köerna minska rejält.

– Då skulle dyra infrastrukturprojekt som Förbifart Stockholm troligen inte behövas, säger forskaren Anders Gullberg.

I en ny rapport från Centre for Sustainable Communications, på KTH, har han kartlagt ledig kapacitet i Stockholmstrafiken.

Där framgår att trafikstockningar bara uppstår på ett begränsat antal vägar under en begränsad del av dagen. Personbilar står dessutom parkerade 96 procent av sin livslängd vilket kräver stora parkeringsytor, och under färd har en genomsnittlig personbil 3,6 lediga säten.

– Det finns ledig kapacitet. Det gäller bara att utnyttja den. Stadstrafiken borde ses som en tjänst där priset varierar med efterfrågan, säger Anders Gullberg.

Han och Anna Kramers, forskare och chef för Miljöstrategisk analys, ser en stor potential i nya digitala lösningar i kombination med ett pris på den lediga kapaciteten.

De föreslår en reseplanerare som skulle fungera ungefär så här:

Du ska från A till B genom Stockholm i rusningstrafik. Redan kvällen innan går du in i reseplaneraren och jämför pris och tidsåtgång för olika alternativ. Bästa alternativet är en kombination av samåkning i bil och tunnelbana.

Du bokar och sätter dig i bilen på det förbeställda klockslaget. På vägen plockar du upp en samåkare som ska till samma ställe. Ni tar bilen till en infartsparkering med en förbokad plats.

Sista biten går med tunnelbanan. Vägavgift, parkering och biljett betalas automatiskt i tjänsten.

Idén bygger på att det finns en central databas med ständigt uppdaterad information, och att vägavgifter, parkeringar och bussbiljetter kan variera med efterfrågan. Den som väljer att inte använda tjänsten kan sätta sig i bilen som vanligt och betala aktuellt pris.

– Alla måste inte använda tjänsten. Det räcker med tillräckligt många för att alla ska komma fram snabbare och mer miljövänligt, säger Anna Kramers.

Det finns redan mängder av kommersiella appar och tjänster som ska göra livet lättare för bilförare.

En av de mest populära är Google-ägda Waze. Kart-appen bygger på att användarna hjälps åt och rapporterar in köer, trafikolyckor, poliskontroller och annat med hjälp av mobilen.

Även gps-navigatorer går att få med trafikuppdateringar som bygger på data både från myndigheter och från andra användare. De föreslår automatiskt en alternativ väg om det till exempel hänt en olycka.

Biltillverkaren BMW gör reklam för en ny funktion i sin navigationstjänst som innebär att den guidar till en parkeringsplats nära en buss eller tågstation om det går snabbare än att ta bilen. Denna funktion finns ännu bara i Stockholm.

Digitaliseringen innebär också en renässans för samåkning. Taxibolaget Uber driver till exempel samåkningstjänsten Uber Pop för privatpersoner. Tjänsten granskas dock av Ekobrottsmyndigheten eftersom samåkningen sker mot betalning.

– Dessa tjänster är bra för den enskilda men löser inte trafikproblemen i stort. Det behövs en allmännyttig tjänst som optimerar utnyttjandet av all infrastruktur, säger Anna Kramers.

Det finns tjänster som pekar åt det hållet. I Stockholm, Göteborg och Skåne går det att jämföra olika resalternativ med webbtjänsten trafiken.nu, ett samarbete mellan myndigheter, kommuner och kollektivtrafik.

Att prissätta stadstrafiken görs redan i Stockholm och Göteborg genom trängselskatten vars avgifter under dygnet bestäms av riksdagen. Dynamiska priser enligt KTH-förslaget kräver ett annat system.

EU-kommissionen kom i höstas med en handlingsplan för intelligenta transportsystem i Europa och ser det som ett prioriterat område. Trafikverket deltar i EU:s arbete och ser stora framtida möjligheter.

– Vi kan samla in och köpa data som tidigare varit svår att få fram. Det leder både till bättre åtgärder och bättre prognoser, säger Johnny Svedlund, projektledare på Trafikverket i Borlänge.

Samtidigt påminner han om ett fenomen som stads- och trafikplanerare ständigt brottas med: ju mer plats på vägarna, desto mer trafik.

– Men när fordonen i framtiden kan prata med varandra så kommer det ändå att flyta bättre än i dag.

Följ Ny Teknik på Facebook!

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!