Satelliten Mats – Sveriges nya stjärna i rymden

2017 beräknas Mats skickas upp, meddelar Rymdstyrelsen som också finansierar projektet på 120 miljoner kronor.

- Det blir den sjätte svenska forskningssatelliten som vi finansierar. Den skiljer sig från de tidigare, bland annat genom arbetsprocessen. Vi samlade forskare och lämplig industri redan för tre år sedan. De kunde då tidigt komma fram till vad som behövs, bland annat i form av datahastighet, banbestämning, storlek och elkraft, säger Olle Norberg generaldirektör på Rymdstyrelsen.

Mats, som står för Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy, ska ta reda på hur olika delar av atmosfären påverkar varandra genom att undersöka ljusvågor. Speciellt intressant är mesosfären, det vill säga höjdområdet mellan 50 och 100 kilometer.

– En utmaning blir att skilja på mesosfärens svaga ljussignaler från det mycket starkare ljuset som kommer direkt från solen eller från de ljusa lägre skikten i atmosfären, säger Olle Norberg.

För att få en bra bild av vågstrukturerna kommer Mats använda sig av tomografi. Det handlar om att titta på mesosfären från många olika håll för att sedan kunna rekonstruera en tredimensionell bild. Tomografin kombineras med spektroskopi vilket gör att forskarna kan dra slutsatser om allt från temperatur till mängden av is i atmosfären.

- Med Mats hoppas vi få ett helhetsgrepp som saknas i dag. Det handlar om att med modern teknik i en och samma satellit, kunna studera alla våglängder ihop. På så sätt kan vi i framtiden förstå mer om hur atmosfären och klimatmodeller fungerar, säger Olle Norberg.

Satelliten blir lika stor som en vanlig flyttlåda och kommer att väga 40-50 kilo. Den beräknade livslängden ligger på cirka två år.

Mats är ett samarbetsprojekt mellan bland annat institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers, Institutionen för Rymd- och plasmafysik vid KTH i Stockholm och Meteorologiska institutionen - MISU vid Stockholms universitet.

Gilla Ny Teknik på Facebook