Sanningen om den vattentäta klockan

Nästan alla tror att det går att dyka med en klocka som är "Water resistant. Up to 30 meter", som det står i specifikationen på Sony Ericsson-klockan och på de flesta andra klockor som inte är rena smyckesklockor.
Men "Up to 30 meter" betyder att den tål 3 atmosfärers statiskt tryck, det vill säga det tryck som en 30 meter hög vattenpelare åstadkommer. Det är inte detsamma som att man kan dyka ned till 30 meters djup.

- Ska man dyka djupt med en klocka bör den klara 20 atmosfärers tryck - "up to 200 meter" - och vara rätt konstruerad i boetten och glaset och ha gängad krona, säger Anna Bredal, urmakare på Stjärnurmakarnas servicebolag i Stockholm.

En förutsättning för att en klocka ska vara vattentät är också att packningarna är fräscha och inte för gamla, menar Anna Bredal.

Tvål, diskmedel och tvättmedel sänker ytspänningen på vatten och ökar risker för att vatten ska tränga in i klockan.

- Och att växla mellan kallt och varmt vatten i duschen är också att utmana klockans vattentäthet, säger Anna Bredal.

Anledningen till att den här artikeln skrivs var att en trogen Nyteknik.se-läsare ringde in och klagade på att undertecknad reporter gjort det klassiska felet att tro att "Up to 30 meter" betyder vattentät ned till 30 meters djup i artikeln om den nya Sony Ericsson-klockan.

- Alla säger fel. Jag har snöat in på just detta och påpekar för alla som gör fel vad den här branschstandarden egentligen betyder, säger Erik Sundin till Nyteknik.se

Så här ska man tolka klassificeringen:

3 ATM/30 meter = Vattenskyddad. Klockan klarar att bli nedstänkt.

5 ATM/50 meter = Vattentät. Klockan klarar enstaka, korta tillfällen i vatten.

10 ATM/100 meter = Vattentät. Klockan klarar bad och simning.

20 ATM/200 meter = Vattentät. Klockan klarar dykning.

- Mätvärdet indikerar det statiskt tryck. Det dynamiska trycket blir snabbt mycket högre enbart genom att man rör på sig eller simmar så en 3ATM/30m-klocka är ingen dykarklocka som klarar 30 meters djup, säger Erik Sundin mästrande till Nyteknik.se, som genast raderade den felaktiga meningen i den förra artikeln.

Flera andra läsare har hört av sig med synpunkter.

Gunno Quist i Karlstad bidrar med en utvikning för att förstå behovet av "djup" eller trycktålighet.

- Man får titta på de gastryck som uppstår i slutna rum, till exempel en klocka eller kikarsikte, när temperaturen växlar.

Klarar inte produkten dessa tryckvariationer så tar den in eller släpper ut "gas" och denna gas är luft med varierande mängd vatten.

- Vattnet kondenserar sedan och klockan har "läckt" vatten när det egentligen var en gasläcka. I dusch och bastusammanhang kan det bli stora tryckskillnader utan att dyka en meter. skriver Gunno Quist.

Och den allestädes närvarande Dr. Messerwisser, som håller ögonen på vad Ny Tekniks reportrar skriver, såg att undertecknad hade skrivit densitet när det egentligen skulle stå ytspänning. Vilket genast rättades.