Riskerna med satsningar på rymdinternet: ”Just nu är det vilda västern där uppe”

Den 16 september fanns 7 941 satelliter i omlopp kring jorden. Med företag som till exempel Starlink, Oneweb, Kuiper och Telesat kommer antalet att fortsätta öka i rask takt. Utöver privata företag har även Kina planer på att skicka upp 13 000 satelliter i omlopp.

Som exempel hade Starlink i maj 2021 sänt upp fler än 1 730 satelliter. Starlinks megakonstellation ska i slutändan tillhandahålla en världsomspännande trådlös uppkoppling till internet. 

Den snabba ökningen av antalet satelliter har väckt reaktioner. Astronomer har utryckt oro för att satelliterna kommer att störa observationer och hindra vidare forskning om rymden.

”Blir för många satelliter”

Tidigare i år släpptes en rapport om detta där en av avsändarna var International astronomical union (IAU). IAU är en inflytelserik sammanslutning som jobbar för främja astronomin som vetenskap. De är också ansvariga för namngivning av planeter och andra astronomiska objekt. 

– Rapporten från IAU visade att det kommer att bli för många satelliter och att det kommer att störa astronomiska observationer kraftigt. Det kan bli flera tiotusentals eller kanske ännu fler rymdfarkoster i låg omloppsbana, säger Jan-Erik Wahlund som är docent vid Uppsala universitet och vice ordförande för klassen för astronomi och rymdfysik vid Kungliga vetenskapsakademien (KVA).

Satelliter från de kommande megakonstellationerna har redan börjat dyka upp på astronomiska bilder. Men det finns fler problem med en oreglerad satellitmarknad enligt Jan-Erik Wahlund. 

– Kollisionsriskerna kommer att öka, vilket kan leda till att det ganska snabbt blir väldigt mycket skräp i rymden. Det kan då påverka andra satelliter i låg omloppsbana och skapa ekonomiska förluster. I det långa loppet blir det också svårare att komma ut från jorden med rymdfarkoster, till exempel för bemannad rymdfart, säger han.

På grund av de risker som finns med det ökande antalet satelliter i omlopp kring jorden valde därför KVA att höra av sig till bestämmande organ i Sverige. Ett brev skickades till utrikesminister Ann Linde med en kopia till ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, och till rymdstyrelsen. 

– Själva syftet med det hela är att försöka få till ett internationellt regelverk. För just nu är det vilda västern där uppe. Det finns i princip inga överenskommelser. Ingenting som reglerar uppskjutandet av satelliter. Om till exempel Elon Musk vill skicka upp 40 000 satelliter, då kan vi bara titta på, säger Jan-Erik Wahlund.

I ett svar från utrikesdepartementet (UD) till KVA går att läsa att de håller med om att det är viktigt att hitta lösningar på de nya utmaningarna som kommer med megakonstellationerna. UD skriver också att de ser fram emot hösten konferens med United nations office for outer space affairs (UNOOSA) och IAU.

Konferensen hölls under förra veckan (3-9 oktober) och hade som mål att identifiera de tekniska och politiska åtgärder som behöver vidtas för att motverka de negativa konsekvenserna av megakonstellationerna. Konferensen hade måndag morgon ännu inte presenterat någon slutrapport.

Rymdministern: “Vi behöver komma överens med andra länder”

Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, kan även titulera sig rymdminister. Enligt henne finns det också många positiva aspekter med små satelliter.

– Det finns en framsida med dessa satelliter. De ger oss tillgång till nya data och tjänster som har en stor samhällsnytta och kan förbättra livet på jorden. Inte minst så är det alltid aktuellt när man pratar om klimatomställningen. Vid miljöövervakning med hjälp av satelliter kan man verkligen se hur stor nytta vi har av våra investeringar i rymden, säger hon.

Men Matilda Ernkrans håller med om att vi behöver vara uppmärksamma på vad och hur mycket som skickas upp i rymden. Enligt henne är möten på internationell nivå viktiga för att besluta om framtiden i rymden. 

– Vi behöver komma överens med andra länder om hur man säkerställer att den här utvecklingen inte bidrar till mer rymdskrot eller andra negativa konsekvenser. Och här är Sverige väldigt aktivt, framför allt i FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden, Copuos, där bland annat ljusföroreningar från satelliter har varit uppe för diskussion, säger hon. 

Planerna för Esrange – uppskjutningsplats för småsatelliter

Samtidigt finns planer på att göra Esrange i Kiruna till en uppskjutningsplats för små satelliter som dem som tas upp i rapporten av IAU. 

– Vi är beredda att ta nästa steg för att kunna skjuta upp små satelliter i omloppsbana ifrån Esrange. Även i dag omgärdas verksamheten på Esrange av en mängd regler om tillstånd som ska följa internationella överenskommelser. En framtida verksamhet där satelliter kan skjutas upp måste även den följa riktlinjer för hållbart nyttjande av rymden, säger Matilda Ernkrans.

Utöver diskussionerna som förs på internationell nivå ska även den svenska rymdlagen utvärderas. 

– Jag har tillsatt en utredare av den svenska rymdlagen. Utredaren ska bland annat undersöka om det är lämpligt att i rymdlagen införa bestämmelser om skydd för rymdmiljö och förebyggande av uppkomst av rymdskrot. Och det är för att vi tycker att vi kan fortsätta utveckla svensk rymdverksamhet, men det måste göras genom att följa internationella överenskommelser, säger Matilda Ernkrans.