”Plocka upp patenten ur byrålådan”

Universitet och högskolor redovisar inte patenterade uppfinningar. Utan överblick riskerar Sverige att gå miste om innovativa lösningar på framtida samhällsutmaningar. Det är dags att ta fram patenten ur byrålådan!

Vi föreslår att näringsminister Mikael Damberg och det nyinrättade innovationsrådet verkar för att införa systematiserad uppföljning av patent och andra immateriella tillgångar vid svenska universitet och högskolor.

Särskilt vill vi peka på nödvändigheten av att sammanställa akademiska innovationsportföljer; en förutsättning för strategisk hantering av universitetspatent.

Samarbeten mellan akademi och näringsliv anges ofta som en framgångsfaktor i uppkomsten av företag som AstraZeneca och Elekta. Trots Sveriges förmåga att generera betydande forskningsresultat så tappar svensk life science-industri i konkurrenskraft. Akademisk forskning ska givetvis vara fri och obunden och inte styras av kommersialiseringsiver. Samtidigt får flödet av patent som genereras vid sidan av vetenskapliga publikationer inte hanteras på måfå.

För närvarande finns ingen sammanhållen bild av svenska universitets- och högskolepatent, delvis beroende på svårigheten att identifiera enskilda forskares patent. Bristen på överblick riskerar att leda till att uppfinningar inte fångas upp i tid och inte bedöms affärsmässigt.

Den nypublicerade utredningen ”Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar” (SOU 2015:16) förordar bland annat utbildningssatsningar inom immaterialrätt. Utredningen slår vidare fast att ”forskningsfinansiärerna ska arbeta för att immateriella tillgångar hanteras på ett systematiskt sätt i de forskningsprojekt de finansierar”.

För att minska risken att skattepengar spenderas på vetenskapligt eller kommersiellt uttömda projekt anser vi att även universitetsledningar bör utarbeta tydligare rutiner för hur immateriella tillgångar ska tillvaratas.

Vi föreslår att akademiska innovationsportföljer upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning och i utvärdering av forskare. I synnerhet skulle innovationsportföljer kunna bereda väg för universitetsöverskridande kommersialisering genom aggregering av patent från olika universitet och andra aktörer. Portföljerna skulle också kunna fungera som underlag i innovationsforskning.

Det svenska lärarundantaget ger stora möjligheter för den individuella forskaren att sätta sig vid rorkulten för att nyttiggöra vetenskapliga landvinningar, men det förutsätter även en god förståelse för kommersialiseringens villkor. Därför anser vi att kunskap om innovation, entreprenörskap och immaterialrätt ska ingå i än högre grad i grund- och forskarutbildningar.

Forskare bör även uppmuntras till nyttiggörande genom att patentering och näringslivssamarbeten formellt premieras i karriär- och anslagssammanhang.

För att Sverige ska behålla och utveckla sin ställning som stark forskningsnation är det hög tid att se över patent vid universitet och högskolor. Genom strategisk hantering av akademiska innovationsportföljer kan gemensamt finansierad forskning bidra till innovativa lösningar, jobbskapande och framtida välfärd.

Danielle Lewensohn, doktorand i bioentreprenörskap, Karolinska Institutet

Charlotta Dahlborg, doktorand i bioentreprenörskap, Karolinska Institutet

Per Lundin, Thomson Reuters IP & Science och Karolinska Institutet

Carl Johan Sundberg, professor i fysiologi, Karolinska Institutet