Bygg

Olycksbron på E18 ska sprängas

Sydgående körfältet på Skjeggestadbron går inte att rädda. Foto: Statens Vegvesen
Sydgående körfältet på Skjeggestadbron går inte att rädda. Foto: Statens Vegvesen

Den 230 meter långa Skjeggestadbron på norska delen av E18 är så svårt skadad att den måste rivas. Det har det norska trafikverket bestämt. Nästa vecka kommer bron att sprängas och allmänheten uppmanas att hålla sig undan.

Publicerad

- Det är svårt att i dag säga hur lång tid det kommer att ta att riva bron. Detta är ett besvärligt område som är svårt att övervaka och jag hoppas att folk håller sig undan medan arbetet pågår, säger Arvid Veseth vid Statens Vegvesen till den norska tidningen VG.

Det var ett jordskred av kvicklera i sänkan under bron som knäckte en av bropelarna och fick bron att sjunka ihop som en hängmatta i måndags förra veckan.

Fortfarande pågår utredning om exakt vad som utlöste det hundra meter breda jordskredet i den gamla floddalen som bron byggts över.

Det är den sydgående vägbanan som är förstörd och ska rivas. Statens Vegvesen räknar med att kunna behålla den nordgående vägbanan under tiden som den sydgående byggs upp igen.

Den norska delen av E18 går utefter den norska sydkusten till Kristiansand. Den skadade bron ligger i Holmestrands kommun i Vestfolds fylke väster om Oslofjorden.

Före sprängningen måste fundamenten på den nordgående brodelen förstärkas och den vattensjuka lerjorden dräneras, skriver Statens Vegvesen på sin hemsida.

Samtidigt förutskickar SV att man kommer att kontroller 523 broar som går över områden med kvicklera och som byggde under samma period som Skjeggestadsbron, det vill säga i slutet av 1990-talet.

Tidigare i veckan meddelade SV att man skulle undersöka 80 broar av samma typ som Skjeggestadbron, alltså balkbroar med konstant höjd. Nu utvidgas kontrollen även till andra broar som står på lera.

Läs Ny Tekniks rapportering om bron här.

Gilla Ny Teknik på Facebook

Kvicklera

Kvicklera är en speciell form av lera som på ett ögonblick kan tappa sin hållfasthet och bli som rinnande vatten. I vanliga fall är kvickleran stabil men om den blir utsatt för skakningar, till exempel vid sprängningar för byggen, eller vid schaktning när schaktmassorna ökat belastningen på leran, kan den snabbt ändra karaktär.

Kvickleran bildades när inlandsisen drog sig tillbaka och slamförande smältvatten rann ut i älvar och havsvikar. Det finns stora områden med kvicklera i Norge väster om Oslofjorden samt i området runt Trondheimsfjorden. I Sverige finns det mycket kvicklera på Västkusten och utefter Göta älv.