Digitalisering
Nytt Pisa-fiasko för Sverige
Stockholm (TT). Sverige hamnar under OECD-snittet i ännu en Pisa-rapport, när elevers problemlösningsförmåga mätts. Nästan var fjärde elev är "lågpresterande" och resultatet lär bli bränsle i valrörelsen.
2 500 15-åringar i Sverige har gjort ett digitalt prov som testar förmågan att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen.
Sverige får 491 poäng, jämfört med OECD-snittet som är 500 poäng. Sverige är bland annat sämst av de nordiska länder som deltog.
För svensk del hamnar nästan en en fjärdedel, 23,5 procent, i den kategori som i rapporten benämns "lågpresterande", det vill säga under nivå 2 i studien. Det går att jämföra med till exempel Finland där 14,3 procent av dem som deltog får samma resultat. OECD-snittet ligger på 21,4 procent.
Provet skiljer på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs, medan interaktiva uppgifter kräver att eleven själv bearbetar informationen.
"Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de uppgifter som kräver att man kontrollerar och reflekterar", skriver Skolverket och beskriver resultatet som "oroande".
Per-Olof Bentley, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet, är inte förvånad.
– Det är väl så allvarligt. Det är naturligtvis allvarligare att de inte kan de grundläggande begreppen och procedurerna men problemlösning är mycket allvarligt ändå.
– Problemlösning är ett viktigt område, med det visar de att de verkligen behärskar sina kunskaper och kan tillämpa dem på nya områden, fortsätter han.
Han säger att om man ger svenska elever en rutinuppgift som de gjort tidigare så presterar de lika bra som de andra. Om de däremot får en uppgift som de inte sett förut och där de ska tillämpa kunskaperna i ett nytt sammanhang, då "rasar det".
– Och det är ju den situationen de stöter på i näringslivet, där är det inga tillrättalagda rutinuppgifter.
Problemet är lärarnas kompetens, enligt Bentley.
– Det är kvaliteten på lärarnas kompetens som avgör vad vi får för kvalitet på skolan. Fortbildning är det instrument man kan använda för att höja lärarnas kompetens, det är det som behövs.
När resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap redovisades i december blev det en kalldusch för svensk del. Resultaten hade kraftigt försämrats och Sverige hamnade under OECD-snittet i alla tre ämnena. Dagens resultat kan nu bli ytterligare bränsle i den pågående valdebatten där skolan är en het fråga.
Singapore toppar med 562 poäng närmast före Sydkorea (561) och Japan (552).
De danska eleverna ligger med 497 poäng nästan exakt på OECD:s genomsnitt på 500 poäng, sex poäng före Sverige, rapporterar Ritzau. Även Norges elever ligger nära genomsnittet medan Finland med sina 526 poäng hamnar i topp både i Norden och Europa.