Ny studie: 300 000 svenskar har fått förgiftat vatten

Så kallade PFAS-ämnen har läckt från brandövningsplatser till grundvattnet på flera håll i landet, vilket har lett till att många hushåll har fått förorenat dricksvatten i sina kranar.

Högst halter har uppmätts i Ronneby kommun i Blekinge.

Under förra året tog Naturvårdsverket 500 prover i yt- och grundvatten och har nu sammanställt resultaten från dessa samt 5 600 äldre prover. Förekomst av ett 40-tal PFAS-ämnen har mätts.

– Undersökningen bekräftar att PFAS-ämnena har fått en stor spridning i miljön. Höga halter finns framför allt i närheten av punktkällor som till exempel brandövningsplatser. De förhöjda halter vi hittat i allmänna vattentäkter var alla utom en kända sedan tidigare, säger Manuela Notter på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Läs mer:

Den förorenade vattentäkt som inte var känd sedan tidigare var en borrad brunn i Åhus som inte längre används.

Naturvårdsverkets resultat visar att det finns risk för att människor och miljö exponeras för PFAS i halter som kan ge negativa effekter. Exponering sker både via vatten och via fisk.

Men det råder stor okunskap om hur giftiga flera av ämnena är. Naturvårdsverket har bara bedömt riskerna utifrån halterna av sju ämnen, vilket kan innebära att risken har underskattats.

Prover på fisk i närheten av utsläppskällor visar höga halter av PFOS, värstingen i PFAS-gruppen, som i många fall är så höga att Naturvårdsverket anser att särskilda lokala kostråd kan behövas. På många ställen finns också risk för att rovdjur påverkas när de äter fisken.

I ett tiotal allmänna vattentäkter och i två enskilda vattentäkter översteg halterna av PFAS den åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter som Livsmedelsverket har fastställt.

Totalt bedömer Naturvårdsverket att cirka 300 000 människor kan ha exponerats för PFAS-halter över åtgärdsgränsen från allmänna vattentäkter vid något tillfälle. Hur många som har exponerats via vatten från enskilda vattentäkter är okänt.

I sammanställningen har över 2 000 potentiella lokala utsläppskällor identifierats. Användningen av brandsläckningsskum är den största direkta punktkällan. Men utsläpp kan även komma från avloppsreningsverk, avfallshantering och industriverksamhet.

Trots att resultat av drygt 6 000 mätningar av PFAS nu har sammanställts konstaterar Naturvårdsverket att det endast är vid en mindre andel av landets brandövningsplatser som man har tagit reda på om PFAS har förorenat omgivningen. Vid många kända utsläppskällor är PFAS-halterna fortfarande dåligt undersökta i enskilda brunnar och allmänna vattentäkter.

– Det är viktigt att fortsätta undersöka eventuell förekomst av förhöjda halter av PFAS i miljön. Där har verksamhetsutövare en viktig roll genom sitt ansvar för kunskap om konsekvenserna av sin verksamhet på miljön och hälsa, säger Manuela Notter.

Nu tänker Naturvårdsverket förstärka sin tillsynsvägledning när det gäller PFAS.

Läs rapporten här.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!