MIT:s studie: Videokonferensen en stor miljöbov

Det konstateras ibland förstrött att våra aktiviteter på nätet förbrukar en hel del energi och därmed alstrar utsläpp av växthusgaser – men surfandet har inte tvingats ta plats i skamvrån tillsammans med bilismen och flygresorna. Fast så borde kanske vara fallet.

Redan före pandemin stod den globala internetanvändningen för 3,7 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket är av samma dignitet som flygbranschens utsläpp. Enligt BBC ligger utsläppen fördelat på samtliga av jordens internetanvändare på 400 gram koldioxid per år.

Jämförelsen mellan internetanvändningens och flygets utsläpp har dock kritiserats av Ericssons livscykelexpert Jens Malmodin. Han menar att den är orättvis eftersom internetanvändningens utsläpp oftast inkluderar hela livscykeln, det vill säga även tillverkning och transport av komponenter, medan flygets siffror i regel endast gäller utsläpp från bränsleförbränning under färd.

Nu har forskare vid MIT, Purdue och Yale uppmärksammat utsläppskällorna på internet som kan få individens utsläpp att skjuta i taket. Det handlar om videokonferenser och strömmat innehåll, två områden som har exploderat under covid-19-pandemin. Det rapporterar Engineering and Technology.

Enligt universitetens gemensamma studie kan en timmes videokonferens alternativt strömmat material alstra 1 kg koldioxid, och dessutom kräva upp till tolv liter vatten – samt en markareal motsvarande storleken hos en Ipad Mini. 

Netflix-användare kan minska utsläpp med 86 procent

Det finns dock ett enkelt sätt att sänka videokonferensens utsläpp med 96 procent, och det är genom att stänga av videokameran. De som är flitiga Netflix-användare kan minska sina utsläpp med 86 procent genom att gå från hd till standardupplösning.

Studien räknade de gigabyte som flödade genom 18 plattformar, bland andra Facebook, Youtube, Twitter, Zoom, Instagram samt Tik Tok. Elkonsumtionen översattes sedan till vattenkonsumtion och landareal.  

Enligt forskarna har ett antal länders internettrafik ökat med minst 20 procent sedan mars, och om den trenden håller i sig under 2021 så skulle ökningen av koldioxidutsläpp kräva klimatkompensering i form av en skog som täcker 185 443 kvadratkilometer, vilket är en yta större än halva England. Ökningen skulle också kräva vatten motsvarande 300 000 olympiska pooler samt en yta som är något mindre än London.