Miljövänligare väg till sista vilan – här är den första kistan i biokomposit

Det är inte alla unga teknikföretag som testar sina produkter vid riktiga begravningar. Eller som måste köpa in en miniugn för att testa förhållandena vid kremeringar.

Organoclicks huvudområden har handlat om virke, textilier och förpackningar.

Företagets kärna är att med biobindemedel tillverkade av matavfall som fruktskal och räkskal  i en organokatalytisk process ge trä, textil och cellulosafiber nya egenskaper. Materialen kan till exempel bli vattenavvisande, rötskyddade, styva och hållfasta utan att blanda in fossilbaserade tillsatser.

Företaget startade 2006, och har tidigare varit med på Ny Teknik och Affärsvärldens 33-listan.

”Jag var 29 år, jag tänkte inte på döden”

När idén om att tillverka en kista kom, som en fråga från designers med kontakter till kisttillverkaren Nyarp, omkring 2009 var kistor inget Organoclicks vd och medgrundare Mårten Hellberg hade haft i tankarna.

– Jag var 29 år, jag tänkte inte på döden. Nu är kistan den av våra produkter som jag är mest exalterad över, säger Mårten Hellberg.

Ytan känns som hårt och slätt papper. Materialet är tunt, 1,5 millimeter. Ändå är kistan vattentät, och har en densitet på 900 kilo per kubikmeter, högre än i en mdf-skiva.

– Det ser ut som papper. Men när man börjar testa materialet ser man hur starkt det är, säger Dan Blomstrand, ansvarig för biokompositområdet på Organocklick.

Det finns ingen miljömärkning för begravningskistor. Men den kista som Organocklick och Nyarp har utvecklat är tillverkad av enbart biobaserade material, är resurssnål och har låg vikt.

Mängden materialråvara har kapats med 50 procent, och en färdig kista väger 20 kilo, ungefär hälften av en vanlig kista. Det ger lägre utsläpp vid transporter. I dag tillverkas de flesta kistor av spånmaterial.

– Grunden var att utveckla ett ersättningsmaterial till spånskivan för kistor, och ersätta plastlimmen. Men i slutänden är det den låga vikten och besparingen av råmaterial som är mest intressant ur miljösynpunkt, säger Mårten Hellberg.

50 kilo cellulosamassa räcker till 12 kistor

Cellulosamassan kommer i torkade block från ett massasbruk, och består av nyfiber av tall från miljömärkt skogsbruk. Ett block på 50 kilo räcker till 12 kistor.

Massan sönderdelas och blandas med Organoclicks biobindemedel, och pumpas sedan in i fibergjutningsmaskinen. Där sugs fibermassan fast vid en hanform. Den pressas upp i en honform som håller en temperatur på 200 grader, och torkas under högt tryck, mellan 30 och 50 ton.

En kista tar några minuter att tillverka.

Det unika med produkten är materialet. Men att utveckla produktionen var det mest utmanande. Det fanns ingen maskin stor nog för att 3d-gjuta en kista i fibermassa, så den fick Organoclick konstruera på egen hand tillsammans med en ingenjörsfirma.

Fibermassa är också ett knepigt material för större former. Så här stora föremål gjuts normalt i termoplast eller metall.

– Fibern sväller och krymper i processen. När man gör så här stora saker är det mycket som kan röra på sig. I gjutningen är det en varm och en kall form som möts, och det händer saker i metallen i gjutformarna. Vi har fått hitta en flexibilitet där vi kan fånga upp rörelserna, säger Mårten Hellberg.

Utmaning att få cellulosakistan att se ut som en vanlig kista

Att få till en helt slät yta var viktigt eftersom utseendet på kistan måste kunna jämföras med andra kistor som säljs. Efter 3d-gjutningen slutmonteras kistorna hos kistföretaget Nyarp med lister, fötter och handtag i trä. Kistan målas också.

Nyarp är Nordens största tillverkare av kistor. Där ser man att allt fler önskar en kista som har mindre negativ påverkan på miljön.

– Vi jobbar dagligen med att uppfylla önskningar från människor när de har det som värst. Och vi tänker mer och mer på miljön, säger Morgan Löfgren, vd på Nyarp.