Miljögiftet kostar hundratals miljarder i hälsoproblem

Ända sedan 1950-talet har syntetiska PFAS-ämnen använts vid tillverkning av olika typer av varor. Till exempel har de varit vanliga i brandsläckningsskum, fritidskläder och skidvalla. Ämnena har främst använts för deras förmåga att bilda ytor som stöter bort vatten, fett och smuts.

Men PFAS-ämnen orsakar också negativa effekter för miljö och hälsa. Enligt en studie som Nordiska ministerrådet publicerade på måndagen resulterar det i stora kostnader för samhället.

– Fallstudierna i den nya rapporten ger värdefull kunskap om hur människor och miljö exponeras för PFAS, samt vad denna exponering kan kosta samhället, säger Mona Blomdin Persson, avdelningschef på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

De hälsorelaterade kostnaderna beräknas till 550-880 miljarder kronor per år i EES-länderna (EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein).

Spridning kan ske från pizzakartonger

Enbart kostnaderna för ökad risk för njurcancer till följd av yrkesmässig exponering för PFAS beräknas uppgå till 130-430 miljoner kronor inom EES.

För de nordiska länderna beräknas de hälsorelaterade kostnaderna till följd av användning av PFAS till mellan 29 och 48 miljarder kronor per år.

Miljörelaterade kostnader, för rening av områden som har förorenats, beräknas till mellan 480 miljoner till 115 miljarder kronor för de nordiska länderna.

Rapporten har titeln ”The cost of inaction” och belyser kostnader för passivitet i regleringen av PFAS. Den handlar alltså om kostnader som samhället måste betala i framtiden om åtgärder inte vidtas för att minska utsläppen av PFAS i dag.

Det finns omkring 4 700 PFAS-ämnen på marknaden. Ämnena är extremt svårnedbrytbara. Människor exponeras för PFAS främst via förorenat grund- och dricksvatten, men spridning sker även från konsumentvaror som pizzakartonger, skidvalla, kläder och kosmetiska produkter.

Betydande utsläpp från europeiska anläggningar

Vetenskapliga studier har bland annat visat samband mellan förhöjda halter av PFAS i blodet och påverkan på blodfetter, immunförsvar och sköldkörtel.

– För många av de områden där PFAS används i dag finns redan fluorfria alternativ tillgängliga. Det finns därför goda förutsättningar för att kunna minska användningen av högfluorerade ämnen, säger Åsa Thors, utredare på Kemikalieinspektionen, i pressmeddelandet.

Ett antal anläggningar i Europa producerar fluorerade ämnen. Enligt den nya studien är dessa anläggningar betydande källor till utsläpp av PFAS till miljön och exponeringen för arbetare där är hög.

Rapporten har tagits fram av konsulter från företagen Milieu och EMRC och ges ut av Nordiska ministerrådet.