KD vill öppna vårdens biobanker för brottsutredningar

I dag är det patienten, eller vårdnadshavaren, som får bestämma och ge samtycke till att en persons blod-, urin- eller vävnadsprover får sparas i vårdens biobanker. Men för att få bukt med kriminaliteten i Sverige vill Kristdemokraterna (KD) ändra i biobankslagen och göra det möjligt för polisen att beslagta dna.

KD:s förslag innebär att myndigheten ska kunna beslagta dna från redan existerande biobanker, så som PKU-biobanken. Registret består av blodprov som tas på alla nyfödda barn i Sverige.

Samtidigt vill partiet göra det möjligt för polisen att bygga upp egna biobanker genom att förlänga tiden som myndigheten får spara prover.

– Med det (PKU-) registret till förfogande blir det ett väldigt kraftfullt verktyg för polisen och rättsväsendet att bekämpa brott, konstaterar KD:s rättspolitiska talesperson, Andreas Carlson.

Därtill vill KD att Migrationsverket ska få tillåtelse att göra en ursprungsidentifiering för att kunna uppta, lagra och söka biometriska data i fråga om alla invandrare, då som en kompletterade biobank till PKU-biobanken.

För brott med minst 1 år i straffskalan

Förslagen ska tillämpas vid brott med fängelse på minst ett år i straffskalan, vilket skulle innebära att beslagtaget dna kan användas i bland annat vålds- och sexualbrott.

– Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge och hela tiden slås nya mörka rekord i antal dödsskjutningar och utredningar läggs på hög, säger Carlson.

Efter att dubbelmordet i Linköping klarades upp, med hjälp av dna-teknik i kombination med släktforskning, stoppade Integritetsnämnden polisen från att använda metoden.

– Vi ser att nyttan i att polisen och rättsväsendet får använda dna-register i brottsbekämpning överträffar de risker som finns.

– Problemet är snarare att vi har mord, sexualbrott och andra grova brott som förblir olösta och ett system där polisens arbetsmetoder, när de lyckas få en fällande om, förklaras som olagliga, säger han och syftar på Linköpingsfallet.

Tidigare utredning sa nej

Resultatet av en statlig utredning som regeringen gjorde 2018 mynnade inte ut i några ändringsförslag i biobankslagen som möjliggör användning av dna-uppgifter i brottsutredningar. Enligt utredningen var detta eftersom rättsväsendet inte såg något stort behov av det.

Så vitt utredningen kunnat kartlägga hade bara prov ur en biobank använts vid ett tillfälle sedan biobankslagens tillkomst. Det handlade då om ett prov från PKU-biobanken, som lämnades ut för att utreda mordet på utrikesministern Anna Lindh 2003. Material från PKU-biobanken användes för att identifiera Mijailo Mijailovic, som senare dömdes för mordet.

När brottsutredningen kopplad till Hagamannen i Umeå pågick nekades dock polisen ta del av material från PKU-biobanken.

Regeringen har inlett en ny utredning om polisen ska kunna använda släktforskningsdatabaser och på så sätt öka möjligheterna att använda biometri i brottsbekämpning, men Kristdemokraterna tycker att direktiven är för snäva.

– Vi anser att den måste utvidgas till att inkludera andra biobanker som skulle kunna vara viktiga verktyg i brottsbekämpningar, säger Andreas Carlson.