Kan ny teknik lösa mordgåtan?

Under mitten av 1980-talet hade dna-tekniken knappt börjat ta sina första steg. 1991 tog SKL sitt första dna-prov. Och åtta år senare satte man upp sitt första dna-register. Först 2006 ökade polisens möjlighet att topsa fler misstänkta.

Mördaren sägs ha lagt sin hand på Olof Palmes axel, han kan ha sagt något och saliv kan ha stänkt. Men det tog tid för utredarna i polisens Palmegrupp att få besked om de dna-spår som fanns på Olof Palmes nedfrusna överrock. När de väl kom 2008 så visade sig dna-profilen vara Olof Palmes egen.

I dag – 2016 – har tekniken kommit så långt att kriminalteknikerna inte bara kan ta fram någons dna-profil. Man kan också se varifrån dna-spåren kommer – är det dna från blod, saliv, hår? Men än så länge befinner sig metoden på forskningsstadiet.

– Dna kan också avslöja någons hårfärg, hudfärg och ögonfärg och från vilken världsdel någon kommer, säger Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande chef på NFC, Nationellt forensiskt centrum.

Lena Klasén, NFC:s chef, säger att man i framtiden – om forskningen lyckas ta fram fler liknande parametrar – kan få fram en slags fantombild via dna.

Även bildanalysen utvecklas snabbt. NFC testar flera nya metoder som är på stark frammarsch:

Ansiktsjämförelser kan inom 1–2 år bli ett bra komplement till dna och fingeravtryck. En bild från en övervakningskamera jämförs med en högupplöst ansiktsbild på den misstänkte. Sedan räknar en dator ut överensstämmelsen mellan ansiktsdragen.

Multispektrala bilder – en sensorteknik som kan möjliggöra åldersbestämning av exempelvis fingeravtryck och blod från bilder.

Man kan filma brottsplatser med hjälp av laser i syfte att visualisera dem i 3d. Och man kan använda drönare för att ovanifrån filma ett område, och snabbt få överblick.

Ansiktsjämförelser har testats av NFC på uppdrag av Palmegruppen. Det säger spaningsledaren Dag Andersson till Ny Teknik.

Bland annat har man försökt att tillämpa metoden på den bild på två personer, förmodade sydafrikanska agenter, som togs på Arlanda kl 10 på morgonen den 1 mars 1986, alltså dagen efter mordet.

– Men NFC har inte lyckats få fram något eftersom bilden är tagen snett bakifrån och man ser inte ansiktena så tydligt, säger Dag Andersson.

Det första en mordspanare skulle göra i dag är sannolikt att tömma närmaste mobilmast. I dag lämnar människor massor av digitala spår – i mobiler, på datorer, i snabbköpskassan – som kan spåras geografiskt.

1986 fanns få mobiler. Makarna Palme gick på biografen Grand. Vilka andra satt i salongen och såg filmen Bröderna Mozart före mordet? I dag hade polisen fått veta om det fanns intressanta personer utanför eller bland biobesökarna via deras mobiler, eller om man betalat biobiljetten med kontokort.

När det gäller provskjutningar med misstänkta Palmevapen görs de på traditionellt vis. Men efteranalysen har moderniserats. Med hjälp av smartare algoritmer kan man noggrannare matcha mönstren på kulorna, med de som finns på andra upphittade kulor.

– Förundersökningssekretess gäller, så NFC passar på den frågan, säger Lena Klasén.