Ingenjören guidar solcellsköparna rätt

Att köpa solceller kan kännas som att kämpa sig igenom en snårig djungel av offerter, kalkyler och bidragsregler. Men alla som söker information om solcellsinstallationer hamnar förr eller senare på Bengts villablogg. Där finns uppgifter om allt från prisnivåer och förväntad elproduktion till leverantörer och panelers verkningsgrader.

Bakom bloggen står Bengt Stridh, materialforskaren som bytte spår och började forska om solceller på systemnivå. Villabloggen är hans privata projekt sedan åtta år tillbaka.

Första gången Bengt Stridh kom i kontakt med solceller var år 2002. Via arbetet på ABB deltog han i projektet kring Glashus Ett, demonstrationshuset i Hammarby Sjöstad som skulle visa nya energilösningar. Där fanns en elektrolysör som tillverkade vätgas till en bränslecell, två typer av vätgaslager och dessutom solceller på taket.

– Det var då jag insåg att solenergi var framtiden, berättar han.

Sedan dess har han blivit en av Sveriges främsta auktoriteter på solenergi. Han anlitas ofta som föredragshållare och brukar då visa en bild av färgglada sfärer för att illustrera solens potential.

”Solenergi viktig för världens försörjning"

På sin bärbara dator vid köksbordet hemma i villan visar han den igen. En stor gul sfär representerar den årliga energitillgången från solens strålar. En ungefär tusen gånger mindre orange sfär visar hur stor den globala energianvändningen var år 2015.

– Det här är drivkraften till varför jag håller på med solceller. Vind och sol är de enda som teoretiskt ensamma skulle kunna försörja hela världens energibehov långsiktigt. Solenergi kommer att bli en viktig del av världens energiförsörjning, säger Bengt Stridh.

På bilden finns även sfärer i olika färger som representerar den totala tillgången på kol, uran, olja och naturgas.

– För de förnybara källorna visar det här vad som finns varje år, men för de fossila källorna är det de kända tillgångarna. När de är slut så är de slut, säger han.

Och utfasningen av de fossila energikällorna behöver gå fortare, menar han.

– Om det fortsätter i samma takt som under 2014 till 2017 skulle det ta 250 år för världen att bli fossilfri. Den tiden har vi inte på oss med tanke på klimathotet.

Villabloggen – ville hjälpa solcellsköpare

Vi träffas i hans och hustrun Marias villa i Gäddeholm utanför Västerås. Utanför det generösa glasfönstret flyger småfåglar i ständig trafik till de tre fågelmatarna. Strax intill går vågorna höga på Mälaren.

Det är här historien om Bengts villablogg tar sin början. Bengt hade en dröm om att bli självförsörjande på energi och installerade först solfångare på taket för att få varmvatten. När investeringsstödet infördes för solcellspaneler slog han till på det också.

När sedan Marias väninna, som var chefredaktör på Vi i Villa, föreslog att Bengt skulle skriva blogginlägg hos dem växte villabloggen fram.

– Hon visste att jag var intresserad av botanik, fåglar och långfärdsskridsko, men jag tänkte att vem vill läsa om det. Det skulle bli så spretigt. Jag tyckte att det var en bättre idé att skriva om solceller, berättar han.

Från början beskrev han mest sin egen installation, med tanken att hjälpa privatpersoner på vägen. Då fanns extremt lite annan information för presumtiva solcellsköpare.

Men genom årens lopp har inläggen breddats till att även omfatta hans egna synpunkter på det politiska regelverket. Till exempel har han skrivit en hel del om nettodebitering, tanken att värdet av den sålda solelen kvittas mot den köpta elen.

Förespråkar nettodebitering

Bengt Stridh var tidigare en varm förespråkare av nettodebitering. Men regeringen bedömde att den inte var förenlig med EU:s lagstiftning så i stället infördes en skattereduktion på överskottselen från små anläggningar.

Eftersom solcellsanläggningar på villatak producerar mest el dagtid, när elanvändningen som regel är liten i huset, blir det generellt sett ett ganska stort överskott. Skattereduktionen har därför en stor betydelse för lönsamheten i småskaliga solcellsanläggningar.

I Bengt Stridhs fall innebär skattereduktionen att skillnaden mellan den solel han säljer och den solel han använder själv landar på 19 öre per kilowattimme. Men skulle skattereduktionen försvinna blir skillnaden i stället 79 öre per kilowattimme.

Samtidigt är skattereduktionen ett politiskt beslut som kan ändras. De som får skattereduktionen i dag är inte garanterade att den ska fortsätta att löpa en viss tid.

– För skattereduktionen finns inget sagt om hur länge den gäller. Det skapar en osäkerhet i ekonomin, säger Bengt Stridh.

Därför är långsiktiga stödsystem något som står högst upp på hans önskelista till politikerna.

Det efterfrågar solcellsköpare

Information om lönsamhet och återbetalningstid är något som solcellsköpare efterfrågar. Det märks både på Bengts villa- blogg och en studie som Jenny Palm har genomfört i ett samarbete mellan Lunds och Uppsalas universitet.

För att minska osäkerheterna i kalkylen inför ett solcellsköp har Bengt Stridh i sin roll som universitetslektor på Mälardalens högskola drivit ett projekt ihop med Stockholms stad för att ta fram en mall för investeringskalkyler.

– Om fem personer räknar får du fem olika svar, eftersom alla gör olika antaganden. Vår idé var att enas om hur man bör räkna och vilka antaganden som ska göras så att alla räknar på samma sätt.

Projektet resulterade i två olika kalkylblad, ett för företag och ett för privatpersoner, som kan laddas ner från högskolans hem- sida.

Bengt Stridh är civilingenjör i teknisk fysik och disputerade vid Uppsala universitet 1987 inom materialforskning med en studie om hårda ytbehandlingar på skärande verktyg. Därefter hamnade han på ABB, där han bland annat ägnade sig åt haveriutredningar för att ta reda på varför olika produkter hade gått sönder.

Nu har han just avslutat sin 30-åriga epok på ABB. Från oktober är han solenergiforskare på heltid på Mälardalens högskola, där han har jobbat deltid sedan några år tillbaka.

– Solceller är mitt intresse nu, så det känns okej. Och så är det intressant att undervisa. Jag får ju träffa framtiden, de som ska se till att vi blir kvitt fossila bränslen, säger han.

Nytt namn – ”Bengts nya villablogg”

Bloggen sköter han på sin fritid. När Vi i Villa skulle byta publiceringssystem för några år sedan valde han att driva bloggen själv. Numera heter den därför Bengts nya villablogg.

För att inte uppfattas som partisk har han valt att inte publicera några annonser. Läsare som vill stödja hans verksamhet kan donera pengar och han brukar få in några tusen kronor per år.

– Det täcker ungefär kostnaderna, säger han.

Är det roligt att driva bloggen?

– Ja, det är kul när man får respons från dem som läser och ser hur många som hänvisar till bloggen, säger han.

Nu finns betydligt mer information tillgänglig om solcellsköp än när Bengt Stridh startade bloggen för åtta år sedan. Nyligen fick Energimyndigheten till exempel i gång sin Solenergiportal. Bengt Stridh erkänner att han är lite avundsjuk på deras resurser.

Men han tror inte att bloggen är överspelad.

– Nej, Energimyndigheten får inte skriva värderande och där finns ingen kommentarsfunktion. Så jag tror fortfarande att det finns ett utrymme. Och jag har skrivit 892 inlägg, så jag måste ju fortsätta tills jag når tusen inlägg, säger han.

Bengt Stridhs solcellsanläggning

• Anläggningen har byggts ut successivt och består i dag av 19 solcellspaneler med en sammanlagd yta på 27,5 kvadratmeter och 4,79 kW installerad maxeffekt.
• Panelerna kommer från tre olika tillverkare. Två av de senast installerade är från amerikanska Sun Power, som är solcellernas Rolls Royce, enligt Bengt Stridh, med världens högsta verkningsgrad.
• Samtliga paneler består av monokristallina kiselsolceller.
• I fjol producerade solcellerna 3 492 kWh. I år bedömer Bengt Stridh att elproduktionen kommer att landa på cirka 3 800 kWh eftersom sommaren var så solig.
• Huset har dessutom 10 kvadratmeter solfångare som ger varmvatten. Under maj till augusti genererar huset mer energi än det använder.
• På årsbasis behöver 15 000 kWh el köpas till huset. Genom att paret Stridh är delägare i ett vindkraftverk är de på papperet självförsörjande på energi.

Tre solenergiprofiler om Bengt Stridh

Jenny Palm, professor i hållbar stadsutveckling vid Lunds universitet:

– Bengt är otroligt engagerad och kunnig. Han är alltid positiv och försöker verkligen se möjligheterna i hur man kan sprida solenergiteknik. Hans blogg har betytt otroligt mycket. Alla som håller på med sol känner till Bengt. Han är källan för alla, från mig som professor till den som inte vet någonting om solceller. I bloggen lyckas han ge lättillgänglig kunskap men sedan kan man klicka sig vidare till hur han tänkte bakom. Den är jättebra upplagd.

Johan Lindahl, talesperson på branschorganisationen Svensk Solenergi:

– Bengt är lågmäld och korrekt, en typisk forskare. Hans blogg har varit en enormt viktig informationskälla för många privatpersoner. Den har spelat en stor roll för intresset för solenergi, han har gjort ett enormt jobb. Sedan finns det en liten fara i att bloggen är så personberoende och om det blir fel så saknas förhandsgranskning.

Linus Palmblad, handläggare på Energimyndigheten:

– Bengt är en verklig tekniknörd och en av profilerna som alla känner till inom solområdet. Jag tror att bloggen har betytt rätt mycket, framför allt för privatpersoner. Det är bara att erkänna att han har haft mer och bättre information än vi på Energimyndigheten. Eftersom han är en privatperson som har byggt solceller själv är det lättare för andra privatpersoner att lita på hans bild.