Hela du finns på nya kartan

På fredag kommer en av de mest välrenommerade vetenskapliga tidskrifterna, amerikanska Science, att publicera artiklar om proteinforskningen. Redan i dag kan du läsa i Ny Teknik om slutresultatet av ett av Sveriges största vetenskapliga projekt. Här berättar vår reporter Ulla Karlsson-Ottosson om betydelsen av proteinatlasen.

En av de viktigaste nya upptäckterna är att bara ett fåtal av de 20 000 proteinerna är specifika för de olika organen. Ett av dessa är PSA-proteinet i prostatan. Det överraskade ledaren för Human Protein Atlas, professor Mattias Uhlén vid KTH. Och inte bara honom. En gängse uppfattning har varit att de olika organen bildas av organspecifika proteiner. Mattias Uhlén tror att upptäckten kommer att ändra vår syn på människans biologi.

På 1990-talet deltog han i en annan historisk kartläggning – av människans hela dna. Den visade bland annat att människan har cirka 20 000 gener, ungefär lika många som möss. Men också att människans dna är unikt genom att vissa segment av generna upprepas många gånger.

Inget av projekten hade varit möjliga att genomföra på rimlig tid utan nya kluriga biotekniska metoder som har gjort analyserna dramatiskt snabbare.

Ytterligare en likhet mellan projekten är att de visar att människans celler är förvånansvärt lika andra organismers. Men också att det finns särdrag i konstruktionerna som är mycket speciella för människan.

En erfarenhet från 90-talet var att förståelsen för dna-molekylens funktion inte ökade i takt med att kartan fylldes på. Till exempel kunde man se de där gensegmenten som återkom gång på gång, men inte förstå betydelsen. Den arbetar man fortfarande med att hämta in.

Att proteinatlasen är färdig innebär att arbetet går in i en ny fas. Nästa steg är att ta reda på hur det går till när dina celler använder samma proteiner för att bygga så olika organ som din njure eller din hjärna.
Följ Ny Teknik på Facebook!