Övriga nyheter

Här behöver inga gator grävas upp

När nya ledningar ska dras, eller de gamla renoveras, går man bara ner i kulverten. Allt är återvinningsbart och ingen grävning behövs. Foto: Lasse Hejdenberg
När nya ledningar ska dras, eller de gamla renoveras, går man bara ner i kulverten. Allt är återvinningsbart och ingen grävning behövs. Foto: Lasse Hejdenberg
Klas Gustafsson. Foto: Tekniska Verken
Klas Gustafsson. Foto: Tekniska Verken

I Linköpings nya stadsdel Vallastaden ska man aldrig behöva gräva upp gatorna för att dra nya ledningar eller reparera de gamla. Allt från dricksvatten till sopsug går i plastkulvert.

Publicerad

Vallastaden är en helt ny stadsdel mellan centrala Linköping och universitetet. Området ska få ungefär 1 000 bostäder, och den första etappen invigs vid samhällsbyggnadsexpot Linköpingsbo 2017.

Stadsdelen ska få en tydlig hållbarhetsprofil, vilket är ett av skälen till att kommunalägda Tekniska verken utvecklade en ny lösning för ledningsinfrastrukturen. Dricksvatten, spillvatten, el, fiber, fjärrvärme, fjärrkyla och sopsug går i en och samma kulvert.

– När något går sönder kan vi bara byta det, utan att behöva gräva, och alltihop blir 100 procent återvinningsbart, säger Klas Gustafsson, vice vd på Tekniska verken.

Ett annat skäl är att Vallastaden bebyggs mycket tätt.

– Det är helt enkelt svårt att få plats med den ledningsburna infrastrukturen på konventionellt sätt. Och eftersom gatorna inte behöver grävas upp när något måste repareras, frigör vi mer yta till träd, cykelparkeringar och annat.

Kulverten har 2,5 meters invändig diameter, och ska bli 1 800 meter lång. I skrivande stund har man hunnit bygga ungefär 1 600 meter. Rören är gjorda av plast, men kamrarna där fastigheterna ansluts – och där man går ner när underhållsarbeten ska utföras – är tillverkade i prefab-betong.

– Marken består av lerig silt med dålig bärighet och rejält vattentryck. Betongkamrarna behövs för att inte plastkulvertarna ska flyta uppåt med tiden, säger Klas Gustafsson.

Utvecklingskostnaderna har gjort tekniken dyrare än konventionell ledningsdragning.

– Men med de markförhållanden som råder skulle det antagligen ha kostat ungefär lika mycket att göra på vanligt sätt, säger Klas Gustafsson.


Följ Ny Teknik på Facebook!

Senaste nytt direkt till dig!

Vill du få de senaste tekniknyheterna direkt till din mejlkorg? Prenumerera på våra kostnadsfria nyhetsbrev