Här är kritiken mot stopplagen

Regeringens förslag till stopplag skickades ut på remiss i september. I dag, tisdag, gick remisstiden ut.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, avvisar förslaget och underkänner byggkravsutredningens slutsats att särkraven leder till ökade byggkostnader. ”Att kommunernas krav skulle innebära större kostnadsökningar än de som t.ex. förorsakas av ineffektivitet och bristande konkurrens inom byggbranschen förefaller otroligt” skriver organisationen och påpekar också att det inte är troligt att lägre energikrav i attraktiva områden skulle sänka kostnaderna för bostadskonsumenterna.

Umeå kommun sågar förslaget jäms med fotknölarna. Kommunen menar att utredningens bedömning av fördyringen på grund av särkraven är överskattad, och påpekar att även om byggkostnaderna skulle minska något så skulle pengarna inte komma konsumenterna till del utan utfalla som ökad vinst för byggherrarna.

Dessutom tycker Umeå att förslaget är otydligt, vilket innebär en risk för framtida domstolsprövningar, och ställer ett antal frågor om när en kommun är en fastighetsägare och när den är en myndighet. ”Otydligheten riskerar att innebära än mer komplicerat genomförande vilket inte kommer att gynna bostadsproduktionen", skriver kommunen.

Umeå tycker också att regeringens förslag kommer att göra det svårare för alla att leva upp till EU-direktivet om nära noll energi-hus år 2020. ”Sveriges och kommunernas arbete med hållbar utveckling bör underlättas, inte försvåras", skriver kommunen.

Allmännyttans branschorganisation Sabo tycker att antalet olika särkrav bör begränsas till ett minimum, men att detta kan göras genom ett frivilligt klassningssystem. Hellre än en stopplag vill Sabo att regeringen försöker förhandla fram en frivillig lösning som kan bidra till att öka nyproduktionen av bostäder.

Lycksele kommun påpekar att det ofta är på lokal nivå som kreativa lösningar tas fram för att driva Sveriges miljöarbete framåt och tycker att förslaget vilar på en ostadig grund eftersom utredningen har många brister.

KTH tillstyrker förslaget om stopplag men varnar för tolkningsproblem eftersom avtal om markanvisningar ofta tidigare har betraktats som en överenskommelse som kommunen ingår som markägare, frikopplat från myndighetstillämpningen av plan- och bygglagen.

Även Västerås stad varnar för tolkningsproblem och framtida domstolsprövningar. Staden anser att förslaget är otydligt och dessutom en ”oacceptabel inskränkning i det kommunala självstyret om kommuner som markägare inte kan ställa krav på byggherrar vid förvärv av kommunal mark.”

Naturvårdsverket avstyrker förslaget för att det skulle försvåra möjligheten att nå flera miljökvalitetsmål, bland annat genom att bromsa upp spridningen av ny teknik och goda miljölösningar. Verket tycker också att staten bör uppmuntra kommuner som vill gå före i omställningen till ett hållbart samhälle genom att förenkla för dem.