Glöm id-kortet – så här kan vi identifiera oss med kroppen

För mindre än tio år sedan var identifiering med fingeravtryck mer James Bond än en del av den dagliga rutinen.

– Tidigare fanns det kanske lite tveksamhet att använda det i vardagen. Man förknippade det med säkerhetsanläggningar. Men nu när biometri finns i våra telefoner har det blivit mainstream, säger Jan Lundequist, chef för digitala tjänster och affärsutveckling på betalföretaget Nets.

Den insikten fick Nets och kortleverantören Dankort att under våren dra igång ett pilotprojekt på Handelshögskolan i Köpenhamn. Elever fick möjligheten att köpa mat i kantinen utan vare sig kort eller telefon. I stället betalade de med hjälp av venmönsterscanning, där en sensor läser av strukturen i fingrets blodkärl.

På en månad gjorde 5 000 betalningar, omkring 10 procent av alla köp, via biometrisensorn. 85 procent av dem som prövat en gång valde att betala med sitt finger vid minst ett ytterligare tillfälle.

– Vi ser att det finns en konsumentacceptans för att trigga betalningar på det här sättet, säger Jan Lundequist.

Bygger egna experimentverkstäder

Piskade av en allt hårdare konkurrens på betalmarknaden, en som drivs på av nya fintechbolag och EU-betaltjänstdirektivet PSD2, bygger bolag som Nets egna experimentverkstäder.

PSD2 innebär att en bankkund har större frihet än tidigare att få sin personliga data överförd till en annan finansiell aktör. Det har öppnat för en rad nya aktörer på marknaden.

– På Nets har vi skapat en hel separat enhet kallad ”smart payments” vars enda uppgift är att testa den här typen av disruptiva tekniker. Det håller oss à jour. Sedan kopplar vi eventuellt in det i affärsverksamheten. Det är inte bara biometri. Det är artificiell intelligens, nya betallösningar, nya scenarion.

Som ett mått på hur snabbt utvecklingen sker har svenska Fingerprints ett bolagsnamn som för fyra år sedan var hippt och modernt, men som i dag inte ger en riktig representation av vilka de är.

– Vi är ett biometriskt identitetsbolag, slår vd Christian Fredrikson fast.

Fingeravtryck med ultraljud

En av Fingerprints senaste innovationer har visserligen med fingeravtryck att göra – en sensor som kan läsa av fingeravtryck med hjälp av ultraljud. Fördelen med den är att användaren kan trycka var som helst på telefonskärmen för att identifiera sig.

Men samtidigt har Fingerprints breddat sin repertoar för att inte halka efter. I januari skrev företaget ett avtal med Gentex, ett amerikanskt bolag som tillverkar backspeglar. Fingerprints ska förse Gentex framtida produkter med irisigenkänning.

Apple tog ifjol ett stort kliv med sin än så länge unika ansiktsigenkänning i Iphone X. Irisscanning är minst lika hett, eftersom den metoden sägs vara säkrare än annan biometri. Enligt Fingerprints är risken för fel med fingeravtryck 1 på 100 000, jämfört 1 på 1 miljard för iris. Med 1 på 8 miljarder är dock inget mer pålitligt än dna.

Biometrisk identifiering nästa steg

Det svenska bolaget hävdar att konsumentbiometrin nu är på väg mot sin tredje fas. Den första var fingeravtryckstekniken, en Fingerprints själva var med och skapade.

Den andra kom ifjol när ”multimodal biometri” – iris, venmönster, ansikte – började ta plats på marknaden.

I en tredje och kommande fas tror Fingerprints att biometrisk identifiering blir den nya nyckeln. Till vårt hem, till våra städer, till all vår infrastruktur. Amazon Go, e-handelsjättens fysiska butik i vilken man bara identifierar sig med en app vid inpassering, är förmodligen en tidig indikation på hur marknaden kommer att välja bekvämlighet framför integritet.

Få skiljelinjer är så skarpa som den som biometrisk teknik utgör. Å ena sidan sägs säkerheten vara överlägsen pinkoder och lösenord. Å andra sidan bygger vi ett övervakningssamhälle som kan missbrukas.

Det är bara att kolla på hur Kina närmar sig tekniken, som Ny Teknik flera gånger har rapporterat om, till exempel i en artikel från februari i år.

Indien satsade stort

Indien gjorde för några år sedan en enorm satsning på att koppla medborgarnas biometriska data till deras bankonton, mobilnummer och skattsedlar. Tanken var att förebygga bedrägerier och korruption. Enligt en artikel i Washington Post från mars i år har systemet istället lett till Kafka-liknande processer och anklagelser om att det strider mot grundlagen.

Och som Facebooks samröre med Cambridge Analytica visat så kan vi på goda grunder tvivla på om det är så klokt att sprida sin biometriska information utom räckhåll och kontroll.

– Jag tror inte att konsumenterna ifrågasätter säkerheten, utan huruvida de delar med sig för mycket av sin personliga data. Man måste vara väldigt tydlig med vad det kan användas till, säger Jan Lundequist.

38 procent redo använda fingeravtryck

Nets kommer snart att släppa en rapport om betalningar. Den visar att hälften av svenskarna, utöver pinkod och e-legitimation, inte vill välja någon ny betalmetod. Bara 16 procent skulle gå med på irisscanning och bara 12 procent kunde tänka sig att använda ansiktsigenkänning. Däremot var 38 procent redo att använda sitt fingeravtryck för autentisering.

Siffrorna tycks indikera att svaren handlar mindre om hur säkra metoderna är och mer om hur bekanta de hunnit bli. Det är också en generationsfråga: undersökningen visar att yngre i betydligt högre utsträckning är redo för morgondagens biometriteknik.