Innovation
Gaileo vägrar ge upp
Rymdfarkosten Galileo skulle egentligen ha störtat på Jupiters måne Europa i början av den här månaden och därefter högtidligen dödförklarats senast 31 januari. Men den överlevde lågsniffningen och får troligen fortsätta sitt jobb minst ett år till.
Galileo har nu utforskat planeten Jupiter och dess fyra största månar i hela sex år, mot ursprungligen planerade 22 månader. Rymdflygstyrelsen Nasa har redan preliminärt sagt ja till förlängt uppdrag för den ovanligt slitstarka rymdfarkosten. Snabbplanering pågår nu av finansiering och ett detaljerat program för "Galileo Millennium Mission".
Delar av det nya uppdraget blir troligen att ännu närmare och noggrannare granska Io, men även Europa och Ganymede. Galileos senaste lågsniffningar kring månarna har avslöjat att Io troligen har ett aktivt vulkaniskt inre. Vid en passage så sent som den 3 januari mätte Galileo också upp skiftningar i Europas magnetfält. Enligt Nasas vetenskapare antyder skiftningarna att det kan finnas lager, kanske rentav oceaner, av salt- och vattenmolekyler i vätskeform under Europas yta.
Den första passagen av Io i det nya Galileoprogrammet kan göras 22februari. Rymdmekaniken leder sedan till att Galileos bana två gånger kommer att passera nära månen Ganymede, kring 30 maj och 28 december. I december färdas rymdfarkosten också så nära moderplaneten Jupiter att den kan samverka med en annan rymdfarkost i gemensamma observationer. Månen Europa anses så intressant att Nasas vetenskapare vill sända dit en helt ny rymdfarkost för mer noggranna studier om sådär tio-tolv år.
Idag är Galileo ett av Nasas succéprojekt, men det började illa. När farkosten 1995 efter sex års färd hade nått ut till den ogästvänliga rymdmiljön kring Jupiter, fanns just inget hopp om en lyckad rymdfärd hos operatörer eller vetenskapare.
Under färden hade farkostens tekniska utrustning fått flera svåra fel. Först mankerade huvudkameran. Den lyckades operatörerna till slut fixa genom fjärrmanövrering, så att kamerans dator gång på gång omprogrammerades. Sedan fastnade och skadades bandet i databandspelaren. Vilket också kunde räddas, men det medförde, permanent, en sämre lagringskapacitet.
När operatörerna senare sände signaler för att den paraplylika huvudantennen skulle vecklas ut, fungerade detta bara delvis. Antennparaplyet blev hängande, obrukbart, som ett skynke runt farkostens ena kortända. Turligt nog fungerade den betydligt mindre reservantennen, men med mycket lägre sändareffekt.
Dessutom har Galileos tankar hela tiden läckt ut litet bränsle. Det har medfört att operatörerna tvingats kompensera bränslebristen genom att lägga rymdbanorna så att farkosten utnyttjat Jupitermånarnas dragningskrafter maximalt.
Förhoppningarna höjdes något igen när Galileos första uppdrag kring Jupiter blev en hygglig framgång. Farkosten släppte ner en liten mätsond genom Jupiters tjocka gasmängda atmosfär och den lyckades utföra en avsevärd del av de inplanerade mätningarna. Även om sonden upphettades snabbare än väntat och brann upp i förtid.
Men när Galileo avslutat sin första 22 månaders tjänstgöring hade forskningsfarkosten väl uppfyllt minimikraven på projektet. Den hade dessutom klarat den ogästvänliga rymdmiljön kring Jupiter över förväntan, och fick därför fortsätta jobbet tre år till. Uppdraget förlängdes i fjol ytterligare ett år och nu alltså en gång till. Klarar den från början olycksdrabbade Galileo även detta "millennieuppdrag" kan den räknas som en planetforskningssuccé i nivå med Voyager och Pioneer.
Galileo har nu utforskat planeten Jupiter och dess fyra största månar i hela sex år, mot ursprungligen planerade 22 månader. Rymdflygstyrelsen Nasa har redan preliminärt sagt ja till förlängt uppdrag för den ovanligt slitstarka rymdfarkosten. Snabbplanering pågår nu av finansiering och ett detaljerat program för "Galileo Millennium Mission".
Delar av det nya uppdraget blir troligen att ännu närmare och noggrannare granska Io, men även Europa och Ganymede. Galileos senaste lågsniffningar kring månarna har avslöjat att Io troligen har ett aktivt vulkaniskt inre. Vid en passage så sent som den 3 januari mätte Galileo också upp skiftningar i Europas magnetfält. Enligt Nasas vetenskapare antyder skiftningarna att det kan finnas lager, kanske rentav oceaner, av salt- och vattenmolekyler i vätskeform under Europas yta.
Den första passagen av Io i det nya Galileoprogrammet kan göras 22februari. Rymdmekaniken leder sedan till att Galileos bana två gånger kommer att passera nära månen Ganymede, kring 30 maj och 28 december. I december färdas rymdfarkosten också så nära moderplaneten Jupiter att den kan samverka med en annan rymdfarkost i gemensamma observationer. Månen Europa anses så intressant att Nasas vetenskapare vill sända dit en helt ny rymdfarkost för mer noggranna studier om sådär tio-tolv år.
Idag är Galileo ett av Nasas succéprojekt, men det började illa. När farkosten 1995 efter sex års färd hade nått ut till den ogästvänliga rymdmiljön kring Jupiter, fanns just inget hopp om en lyckad rymdfärd hos operatörer eller vetenskapare.
Under färden hade farkostens tekniska utrustning fått flera svåra fel. Först mankerade huvudkameran. Den lyckades operatörerna till slut fixa genom fjärrmanövrering, så att kamerans dator gång på gång omprogrammerades. Sedan fastnade och skadades bandet i databandspelaren. Vilket också kunde räddas, men det medförde, permanent, en sämre lagringskapacitet.
När operatörerna senare sände signaler för att den paraplylika huvudantennen skulle vecklas ut, fungerade detta bara delvis. Antennparaplyet blev hängande, obrukbart, som ett skynke runt farkostens ena kortända. Turligt nog fungerade den betydligt mindre reservantennen, men med mycket lägre sändareffekt.
Dessutom har Galileos tankar hela tiden läckt ut litet bränsle. Det har medfört att operatörerna tvingats kompensera bränslebristen genom att lägga rymdbanorna så att farkosten utnyttjat Jupitermånarnas dragningskrafter maximalt.
Förhoppningarna höjdes något igen när Galileos första uppdrag kring Jupiter blev en hygglig framgång. Farkosten släppte ner en liten mätsond genom Jupiters tjocka gasmängda atmosfär och den lyckades utföra en avsevärd del av de inplanerade mätningarna. Även om sonden upphettades snabbare än väntat och brann upp i förtid.
Men när Galileo avslutat sin första 22 månaders tjänstgöring hade forskningsfarkosten väl uppfyllt minimikraven på projektet. Den hade dessutom klarat den ogästvänliga rymdmiljön kring Jupiter över förväntan, och fick därför fortsätta jobbet tre år till. Uppdraget förlängdes i fjol ytterligare ett år och nu alltså en gång till. Klarar den från början olycksdrabbade Galileo även detta "millennieuppdrag" kan den räknas som en planetforskningssuccé i nivå med Voyager och Pioneer.
