Övriga nyheter

Fukten gör skivorna till gelé

I Danmark har problemen varit stora med magnesiumoxidskivorna. Här en bild från den danska Byggeskadefonden. Foto: Byggeskadefonden
I Danmark har problemen varit stora med magnesiumoxidskivorna. Här en bild från den danska Byggeskadefonden. Foto: Byggeskadefonden
Johan Smeds.
Johan Smeds.
Olof Mundt-Petersen
Olof Mundt-Petersen

Väggskivor med magnesiumoxid beskrivs av tillverkare som fukttåliga alternativ till gipsskivor. Men nu larmas om att skivorna kan få en geléartad konsistens om de utsätts för fukt.

Publicerad

Vattenskadade magnesiumoxidskivor har upptäckts på flera håll i Danmark. I mars utfärdade danska Byggeskadefonden en varning mot att använda dem.

– Det är en skandal. Folk har kört på och inte tänkt efter riktigt. Vi utgår från att skivorna finns i större omfattning i våra hus i dag. Det måste inte bli så att alla hus drabbas av skador, men risken ökar ju, säger Johan Smeds, byggnadsteknisk expert på Villaägarnas Riksförbund.

Efter upptäckterna i Danmark anlitade Villaägarnas Riksförbund forskaren och konsulten Olof Mundt-Petersen för att göra ett utlåtande om skivorna. Av hans rapport framgår att skivorna kan bli en kladdig, geléartad massa som tappar i hållfasthet när de kommer i kontakt med fukt.

Magnesiumoxidskivor finns av flera olika fabrikat på marknaden. De består huvudsakligen av magnesiumoxid, magnesiumklorid och perlit och har vanligtvis ett utvändigt glasfibernät som ger skivan dess styvhet.

Magnesiumkloriden i skivorna verkar vara det största problemet. Ämnet tar upp fukt ur luften och kan då få en konsistens som Olof Mundt-Petersen liknar vid halvflytande salt som är ”segt som kola”.

Dessutom kan kloriden angripa och bryta ner stål, vilket innebär att skruvar och andra infästningar riskerar att rosta bort.

Tillverkare har angett att magnesiumoxidskivorna är testade och certifierade genom olika organ. Men dessa tester inkluderar dock inte studier av skivornas fuktuppsugande egenskaper, konstaterar Mundt-Petersen.

Slutsatsen i rapporten är att magnesiumoxidskivorna inte ska användas i de yttre delarna av tak eller väggar, i badrumsväggar, som putsbärare, i garage eller källare eller i någon miljö där det kan bli fuktigt.

– Man kan inte ha fuktkänsliga material långt ut i konstruktionen. I andra studier har jag och andra forskare upptäckt att vatten kan tränga in i stommen, alltså djupare in i byggnaden än man tidigare har känt till, säger Olof Mundt-Petersen.

Skivorna bör inte heller användas som vindskydd långt ut i regelkonstruktioner.

– Om skivorna förlorar sin vindstabiliserande funktion riskerar hela huset att rasa eftersom det då inte kan stå emot de horisontella krafter som uppstår när det blåser, säger Olof Mundt-Petersen.

Hur många magnesiumoxidskivor som finns uppsatta i svenska hus är oklart. I Danmark bedömer konsultfirman Bunch Bygningsfysik att mellan en och två miljoner kvadratmeter skivor har monterats som vindskydd i fasader. De finns i åtminstone cirka 100 byggnader och 15 000 bostäder.

Konsultfirman rekommenderar att skivorna byts ut, vilket totalt beräknas kosta mer än en miljard danska kronor.

I en rapport från september i år konstaterar Bunch att skivorna avger vatten efter cirka sju dygn vid 90 procents relativ fuktighet och tappar sin hållfasthet efter hand. Dessutom kan skivorna leda till att metalldelar rostar och att mögel börjar växa.

För två år sedan gjordes en studie vid Lunds tekniska universitet för att se hur olika typer av vindskyddsskivor påverkas av luftfuktighet. Tre magnesiumoxidskivor undersöktes men mätningarna i hög relativ fuktighet fick avbrytas för två av dem, Honeycore Windcore och Wekla Green Eco Board, för att skivorna böjde sig. Slutsatsen i studien var att magnesiumoxidskivorna hade störst materialrörelser när de utsattes för fukt, medan gipsskivorna hade minst rörelser.

Villaägarnas Riksförbund har anmält magnesiumoxidskivorna till Boverkets marknadskontroll.