Populärteknik

Frankensteins blomster

Peter Sylwan, vetenskapsjournalist. Foto: Kaianders Sempler
Sven Otto Berg, 1883–1946, agronom och växtförädlare.
Roland von Bothmer, SLU. Foto: Kaianders Sempler
Marie Nyman, Gentekniknämnden. Foto: Kaianders Sempler

GMO-motståndarna ser genetiskt förändrade grödor som monster, och sätter klackarna i backen mot all GMO-forskning och odling. Men en alltmer enig forskarkår hävdar att farhågorna är överdrivna och säger att moderna genetiska metoder behövs för att inom rimlig tid få fram härdiga ­grödor för ett nytt hållbart och resurssparande jordbruk.

Publicerad

Jordbruket har förändrats i grunden under de senaste 100 åren, säger vetenskapsjournalisten Peter Sylwan när han inleder ett seminarium om genteknik och nya jordbruksmetoder på KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm.

– I slutet av 1800-talet tog det 250 mantimmar att tröska skörden från en hektar. I dag går det på fem minuter. Men inte nog med det. Genom den gröna revolutionen – nya högavkastande sorter, maskinell bearbetning, gödsling och sprutning mot ohyra – har skördarna ökat enormt. Där man tidigare fick halvannat ton per hektar får man numera tio.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här