Digitalisering

FRA: Förre Säpochefen kritisk till specialdomstol

Anders Eriksson, som utreder om polisen ska få bedriva signalspaning, sänker förslaget att en specialdomstol med en enda domare ska ge FRA tillstånd att avlyssna telenäten. – Det finns risk för symbios med FRA, säger han.

Publicerad

Anders Eriksson, tidigare chef för säpo, sitter i dag på två stolar.

Han är dels ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som ska utöva tillsyn över polisen, dels utreder han åt regeringen vilka behov säpo och den öppna polisen har av signalspaning framöver och hur den i så fall bör bedrivas.

Båda instanserna har nu lämnat remissvar på departementsförslaget om en ny FRA-lag.

Anders Eriksson är tungt kritisk till att det skulle vara en specialdomstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, med bara en ordinarie domare – utsedd av regeringen – som skulle sköta tillståndsgivningen.

FRA skulle vara den enda sökande och det skulle vare sig finnas en motpart, det vill säga ett offentligt ombud, eller några möjligheter till överklagan, något som kan bryta mot Europakonventionen, påpekar han.

– Specialdomstolsmodellen är ingen särskilt bra modell. Det finns risk för symbios, dels med myndigheten, dels med regeringen, säger Anders Eriksson.

– Tillstånden borde i stället handläggas av en oberoende förvaltningsdomstol, exempelvis vid en avdelning på Länsrätten i Stockholm.

Av remissvaren hittills anser också Hovrätten över Skåne och Blekinge och Örebro universitet – av samma skäl – att uppgiften ska ligga på en vanlig förvaltningsdomstol.

Enligt uppgörelsen mellan allianspartierna ska det vara regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten som ska kunna uppdra åt FRA att genomföra spaningsoperationer.

Men om även polisen, i jakten på utländska terrorister och andra grova kriminella, får använda sig av signalspaning framöver, bör också en domstol ge tillstånd för polismyndigheternas operationer, anser Anders Eriksson.

Han ser också en risk med förslaget att avlyssnat material ska förstöras om det visar sig bestå av samtal vid bikt, själavård eller grundlagsskyddade meddelanden till media.

I så fall omöjliggörs även efterhandskontroller som syftar till att just undersöka om inrapporteringen i sig har varit laglig.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har anmärkt på liknande förfarande i sitt tillsynsarbete, men Anders Eriksson vägrar lämna ut några detaljer.

Eriksson ifrågasätter också att staten, genom att ett statligt tillsynsorgan ges det ansvaret att slå på och av FRAs tillgång till telekablarna, ska få ”total tillgång till de internationella telekommunikationerna som förs över Sveriges gräns”.

Det kan vara till nackdel för Sverige i den kommande prövningen av FRA-lagen i Europadomstolen, anser Anders Eriksson.