Försvaret: Vi behöver miljarder till korvetter, ubåtar och stridsflygplan

Organisationen bör öka från dagens 50 000 personer till 120 000 personer. Det förslaget till kraftig expansion föreslår Försvarsmakten i dag, när den presenterar det långsiktiga behovet.

Den föreslagna storleken ska kunna möta olika typer av hot och ett väpnat angrepp mot landet oavsett var det sker.

– Säkerhetsläget blir allt mer osäkert, säger konteramiral Jonas Haggren på en pressträff vid försvarshögkvarteret.

Försvarsorganisationen behöver växa med fler krigsförband, armébrigader, ny materiel, nya förmågor och mer personal för att kunna försvara Sverige 2035, framhåller han.

Perspektivstudien är inte en plan utan ett underlag för den politiska beredningen och för den strategiska inriktningen av försvaret. Tre nyckelförmågor har identifierats och lagts till grund för att verka krigsavhållande samt för att motverka och begränsa konsekvenserna av antagonistiskt gråzonagerande och väpnat angrepp:

• Förmåga till en uthålligt aktiv gråzonshantering.
• Förmåga att påverka en angripare i alla domäner och över hela djupet.
• Förmåga till uthålliga försvarsoperationer på eget territorium.
• Studien tar sikte på tiden efter 2020 och fram till år 2035.

Försvaret anser sig behöva, förutom fler armébrigader, även fler korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistisk. Därtill behövs ökade satsningar inom cyber och underrättelse, obemannade system och precisionssystem med lång räckvidd. Redan nu behöver försvaret utöka antalet medarbetare, inklusive fler heltidsanställda.

Enligt perspektivstudien behöver försvaret bland annat fyra brigader, ett jägarregemente, 24 ytstridsfartyg, sex ubåtar, åtta flygdivisioner och 120 Gripenflygplan.

Studien, som formellt kallas perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021_2025.