Opinion
"Forskningen måste få vara fri"
Det finns ingen motsättning mellan fri forskning och utveckling, tillväxt och välfärd. Dessa begrepp är istället starkt beroende av den fria forskningen. Det skriver Arne Söderqvist, matematiklärare vid KTH som ett svar på en dabattartikel av tre företrädare för Sveriges Ingenjörer.
Tre representanter för Sveriges ingenjörer bemötte i en debattartikel i Ny Teknik ett inlägg av forskningsminister Tobias Krantz och krävde mer målinriktad forskning på den fria grundforskningens bekostnad. Man krävde att den skattefinansierade forskningen ska fokusera på tillväxt och sysselsättning, med syftet att bidra till utveckling, tillväxt och välfärd.
Detta krav kan till en början synas vara förnuftigt. En stunds eftertanke ger dock vid handen att en stor del av vårt välstånd grundar sig på förutsättningslös forskning utan någon specificerad målsättning. Forskningsrön har implementerats i olika verksamheter av kreativa personer inom olika professioner. Det finns exempel på att detta tagit hundratals år och det finns också exempel på omedelbar nytta.
Ett exempel på det förra är Eulers sats inom matematiken, som publicerades 1736 och som snarast betraktats som en kuriositet ända fram till år 1976, då man kom på att den kunde utnyttjas för den allra säkraste formen av kryptering, sk. RSA-kryptering. Det är just denna krypteringsteknik som är den gängse i ytterst hemlig kommunikation, såsom vid penningtransaktioner och inom militär och diplomatisk kommunikation.
Som exempel på tämligen omedelbar tillämpning kan nämnas signalkomprimering, som också den har sin grund i matematisk forskning. Den som för en generation sedan spått att mobiltelefoner idag skulle vara var mans egendom hade då avfärdats omgående med att så många radiovågor omöjligen kunde rymmas i etern. Just mobiltelefoni har dock som bekant blivit en hörnsten inom svensk exportindustri.
Två av de forskningsresultat som kan rankas som de största i vårt land i modern tid är Ericssons AXE-växel och dåv. Astras magsårsmedicin Losec. Båda utvecklades i smyg av anställda med helt andra huvudarbetsuppgifter. Man ägnade sig alltså åt fri forskning, trots motstånd från inflytelserika överordnade. Båda dessa företag hade antagligen varit fullständigt marginaliserade idag, om inte några av deras anställda haft starka viljor och lyckats utveckla sina idéer.
Det finns ingen motsättning mellan fri forskning och utveckling, tillväxt och välfärd. Dessa begrepp är istället starkt beroende av den fria forskningen.
Arne Söderqvist
Matematiklärare vid KTH-ITM
