Innovation
Forskarnas växtbaserade ”spindeltråd” ersätter engångsplast?
En växtbaserad polymer som ska efterlikna spindelsilke i både styrka och hållbarhet. Det har forskare vid University of Cambridge utvecklat som ett alternativ till fossilbaserad engångsplast.
Spindeltråd är starkare än stål, trots svaga molekylära bindningar. En av nycklarna till spindelsilkets styrka tycks vara vätebindningarna, som är regelbundet ordnade vid en väldigt hög densitet.
Det här är en kunskap som forskare vid University of Cambridge har tagit tillvara när de har försökt skapa ett nytt, växtbaserat material som kan ersätta engångsplast, berättar Popular Mechanics.
Forskarna har utgått från sojaproteinisolat, som har ett helt annat slags molekylär komposition än spindelsilke. Men de lyckades ändå återskapa samma slags struktur i det växtbaserade proteinet.
Med inspiration av det som brukar betecknas som ett av världens starkaste biomaterial har de nu tagit fram en polymer film, som kallas för ett ”veganskt spindelsilke”. Materialet ska likna plast, men vara ett mer hållbart och miljövänligt alternativ. Det ska bland annat vara möjligt att återvinna filmen i en vanlig kompost.
Pågår svensk forskning
Xampla är det spinoff-företag från University of Cambridge som ska kommersialisera den brittiska tekniken. Redan senare i år ska bolaget lansera påsar och kapslar för engångsbruk gjorda av det ”veganska spindelsilket”, produkter som kan ersätta den plast som i dag omger exempelvis rengöringsprodukter som tvättmedel.
Studien ” Controlled self-assembly of plant proteins into high-performance multifunctional nanostructured films” har publicerats i Nature Communications.
Även i Sverige pågår forskning kring växtbaserade polymerer inspirerade av spindeltråd. Bland andra professor Anna Rising vid Sveriges lantbruksuniversitet tittar på en ny strategi för att producera trådar på syntetisk väg som är starkare än de spindeln själv spinner. Nyckeln är att använda sig av bakterier.
Forskarna utformar proteiner som i vissa delar är fetare än de naturliga spindeltrådsproteinerna, vilket kan ge starkare fibrer.