Fiasko för regeringens e-leg

E-legitimationsnämnden har ett dystert facit att visa upp efter nära fem års arbete. För att komma tillrätta med problemen bytte it-minister Mehmet Kaplan (MP) så sent som för två veckor sedan ut styrelsen för E-legitimationsnämnden. Dessutom har han gett nämnden till den 31 mars att reda upp situationen.

I en intervju med Digital Teknik i februari lyfte han fram e-legitimationen som en av de tre viktigaste digitaliseringsfrågorna för regeringen just nu. Målet är att systemet skulle komma i gång under året, men fortfarande är det långt kvar.

Orsaken till förseningarna är främst att bankernas e-id-lösning Bankid stretar emot. Om inte den dominerande lösningen bland konsumenterna i dag finns med är de stora myndigheterna rädda för att användarna inte kommer att utnyttja e-legitimeringar.

En stor anledning till tveksamheten hos Bankid är säkerheten i det nya systemet. Den oron delas av flera myndigheter.

För ett och ett halvt år sedan riktade Försäkringskassan, CSN och Arbetsförmedlingen gemensamt kritik mot vad man ansåg vara bristande säkerhet i den svenska e-legitimationen. Granskningar av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och FRA bekräftade en del av oron.

– Vi har adresserat de säkerhetsfrågor som går att göra något åt. Frågar du oss och en hel del andra finns det inte längre några problem, säger Eva Ekenberg, kanslichef på E-legitimationsnämnden.

Swedbanks Bankid-ansvarige Peter Lundin lyfter fram två andra frågor: E-legitimationsnämndens regelverk leder till större komplexitet. Dessutom har Swedbank synpunkter på ersättningsnivåerna för infrastrukturen bakom Bankid.

Enligt Eva Ekenberg är ersättningsfrågan löst. Men regelverket kan fortfarande vara ett problem, enligt Bankid-företaget Finansiell Id-teknik.

– Vald teknik kan medföra utmaningar på användarupplevelser i myndigheternas appar, säger Bankid:s vd Johan Eriksson.

För att få med Bankid på tåget har E-legitimationsnämnden tvingats kompromissa om kravet på säkerhetsstandarden Saml 2. Den nya tekniska plattformen ska konvertera Bankid till rätt format.

Räcker de gjorda förändringarna för att Bankid ska hoppa på?

– Att döma av E-legitimationsnämndens enkät från i höstas ser det ut som att det kommer att ta tid innan alla kommuner och myndigheter är med. Det är en av anledningarna till att det nu finns ett tidsbegränsat övergångsavtal som gör att myndigheterna har möjlighet att gå vidare med dagens tekniska lösning, säger Johan Eriksson.

Bankids elva banker ska nu var och en gå igenom den nya modell för e-legitimation som E-legitimationsnämnden har presenterat.

Avgörande är om alla de myndigheter med stora användarvolymer av e-tjänster går med. Ännu saknas till exempel Försäkringskassan, CSN och Stockholms stad.

– De signaler vi har fått är att man väntar in myndigheterna med de stora volymerna av användare. Så fort de kommer att inbegripas i strategin tror vi vägen framåt blir rakare och tydligare, säger Mehmet Kaplan.

– Ett sätt att se till att det sker är den nya styrelsen för nämnden som har förstärkts med representanter från de stora användarna. Det saknades tidigare.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!