Digitalisering
Elbrist i Kalifornien tvingar till ransonering
Kalifornien har åter akut brist på elenergi. För första gången hittills infördes i förra veckan högsta krisnivå, sedan marginalen mellan tillgång och efterfrågan på elektricitet minskat till mindre än 1,5 procent. Krislarmet förra torsdagen orsakades av hög efterfrågan, ovanligt många kraftverk ur drift och krympande import.
Under ett par dagar fanns risk för "rullande strömavbrott", då elenergin kopplas bort i några bostadsområden i taget. Invånarna uppmanades att vara sparsamma, och bland annat vänta med att tända julbelysningen till efter klockan 20.
För att undvika strömavbrott köptes elkraft för astronomiska summor, kostnader som vältrades över på redan skuldsatta elleverantörer.
Elbristen är till stor del en följd av beslutet 1996 att avreglera den kaliforniska elmarknaden. Efter ett drygt sekel av monopol, där myndigheterna godkänt tarifferna, beslutade delstatsförsamlingen enhälligt att öppna marknaden för konkurrens. Det som lockade beslutsfattarna var att avregleringen skulle medföra tio procent lägre konsumentpriser, samt prisstopp fram till 31 mars 2002.
Målsättningen var att kraftverken skulle säljas ut till ett större antal oberoende ägare för att undvika att marknaden skulle styras av ett fåtal aktörer. Det är idag dock endast ett tiotal bolag, varav flertalet med hemvist i andra delstater, som försörjer 27 miljoner invånare med elström.
Elbristen har i sin tur lett till stora prishöjningar. I november var elpriset mer än tre gånger så högt som för ett år sedan. Höjningarna märktes inte minst i San Diego, där prisstoppet upphörde redan förra sommaren. Sedan konsumenterna fått börja betala marknadspriser har deras elräkningar både två- och trefaldigats.
I de områden där prisstopp fortfarande råder kostar en kilowattimme mellan 1,13och 1,17 kronor, det vill säga nästan dubbelt så mycket som i Sverige.
Handeln med elenergi sker idag främst via "elbörsen" California Power Exchange. Priset i leverantörsledet får i huvudsak inte överstiga 250 dollar/MWh. Akuta köp på spotmarknaden har dock betalats med över 4 000 dollar/MWh. Samma mängd energi kostade för ett år sedan i genomsnitt 28 dollar.
Myndigheterna utreder nu misstankar om att kraftverk medvetet tagits ur drift för att trissa upp priserna. Det förekommer också uppgifter om företag som undviker prisstoppet genom att låta sin energi "ta omvägen" via andra delstater och därmed ta ut ett högre pris.
På grund av prisregleringarna kan inköpskostnaderna i stora delar av Kalifornien ännu inte överföras på konsumenterna.
Två av delstatens största elleverantörer, Pacific Gas & Electric i San Francisco och Southern California Edison utanför Los Angeles har hittills betalat mer än 60 miljarder kronor mer för elströmmen än de kunnat kräva sina kunder på.
En förklaring till de höga priserna är också ökade bränslekostnader. Det dominerande bränslet i Kaliforniens drygt 1 300 kraftverk är naturgas. Under årets första elva månader mer än trefaldigades priset på naturgas.
Elbristen beror även på att det under de senaste tio åren inte har byggts ett enda nytt stort kraftverk. För närvarande byggs dock fyra nya anläggningar, varav det första tas i bruk tidigast nästa sommar.
Under ett par dagar fanns risk för "rullande strömavbrott", då elenergin kopplas bort i några bostadsområden i taget. Invånarna uppmanades att vara sparsamma, och bland annat vänta med att tända julbelysningen till efter klockan 20.
För att undvika strömavbrott köptes elkraft för astronomiska summor, kostnader som vältrades över på redan skuldsatta elleverantörer.
Elbristen är till stor del en följd av beslutet 1996 att avreglera den kaliforniska elmarknaden. Efter ett drygt sekel av monopol, där myndigheterna godkänt tarifferna, beslutade delstatsförsamlingen enhälligt att öppna marknaden för konkurrens. Det som lockade beslutsfattarna var att avregleringen skulle medföra tio procent lägre konsumentpriser, samt prisstopp fram till 31 mars 2002.
Målsättningen var att kraftverken skulle säljas ut till ett större antal oberoende ägare för att undvika att marknaden skulle styras av ett fåtal aktörer. Det är idag dock endast ett tiotal bolag, varav flertalet med hemvist i andra delstater, som försörjer 27 miljoner invånare med elström.
Elbristen har i sin tur lett till stora prishöjningar. I november var elpriset mer än tre gånger så högt som för ett år sedan. Höjningarna märktes inte minst i San Diego, där prisstoppet upphörde redan förra sommaren. Sedan konsumenterna fått börja betala marknadspriser har deras elräkningar både två- och trefaldigats.
I de områden där prisstopp fortfarande råder kostar en kilowattimme mellan 1,13och 1,17 kronor, det vill säga nästan dubbelt så mycket som i Sverige.
Handeln med elenergi sker idag främst via "elbörsen" California Power Exchange. Priset i leverantörsledet får i huvudsak inte överstiga 250 dollar/MWh. Akuta köp på spotmarknaden har dock betalats med över 4 000 dollar/MWh. Samma mängd energi kostade för ett år sedan i genomsnitt 28 dollar.
Myndigheterna utreder nu misstankar om att kraftverk medvetet tagits ur drift för att trissa upp priserna. Det förekommer också uppgifter om företag som undviker prisstoppet genom att låta sin energi "ta omvägen" via andra delstater och därmed ta ut ett högre pris.
På grund av prisregleringarna kan inköpskostnaderna i stora delar av Kalifornien ännu inte överföras på konsumenterna.
Två av delstatens största elleverantörer, Pacific Gas & Electric i San Francisco och Southern California Edison utanför Los Angeles har hittills betalat mer än 60 miljarder kronor mer för elströmmen än de kunnat kräva sina kunder på.
En förklaring till de höga priserna är också ökade bränslekostnader. Det dominerande bränslet i Kaliforniens drygt 1 300 kraftverk är naturgas. Under årets första elva månader mer än trefaldigades priset på naturgas.
Elbristen beror även på att det under de senaste tio åren inte har byggts ett enda nytt stort kraftverk. För närvarande byggs dock fyra nya anläggningar, varav det första tas i bruk tidigast nästa sommar.
