Donna Strickland blir tredje kvinnan att vinna Nobelpriset i fysik

Årets Nobelpris i fysik tilldelas tre personer för deras banbrytande upptäckter inom laserfysik.

Kanadensiskan Donna Strickland är den första kvinnan som får priset på 55 år.

– Jag trodde att det kunde ha varit fler. Det är en ära att vara en av de kvinnorna, säger hon.

Nobelstiftelsen la ut den här bilden på Twitter, där Donna Strickland blev fotograferad under samtalet med Kungliga Vetenskapsakademien på tisdagsförmiddagen.

Ena hälften av priset går till amerikanen Arthur Ashkin, medan den andra hälften delas mellan fransmannen Gérard Mourou och Donna Strickland.

Arthur Ashkin får priset för upptäckten av den ”optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system”. Pincettens ljusstrålefingrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler.

Med hjälp av detta verktyg kan man utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt – ”en gammal science fictiondröm”, som Vetenskapsakademien kallar det. Ashkin lyckades få laserljus att knuffa små partiklar mot strålens mittfåra och hålla fast dem.

Med sina 96 år är han den äldsta mottagaren någonsin av ett Nobelpris, och fortfarande aktiv som forskare. På tisdagen tog han en paus från sitt arbete för en telefonintervju med Nobelstiftelsen om sin ”gamla forskning” som nu har gett honom Nobelpris.

”En mängd tillämpningar”

Gérard Mourou och Donna Strickland belönas för att de banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser som människan skapat. Forskarna lyckades alstra korta, högintensiva laserpulser, detta utan att förstärkarmaterialet förstördes.

Gérard Mourou direkt efter besked på tisdagen att han är en av årets Nobelpristagare i fysik.

Den nyuppfunna tekniken, som kallas chirped pulse amplification eller CPA, har blivit standard för alla högintensitetslasrar som senare tillkommit. Det här används bland annat vid de synkorrigerande ögonoperationer som det görs miljontals av varje år, där man använder ”de vassaste av ljusstrålar”.

”Extremt små objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar. De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppfinningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel-anda: till största nytta för mänskligheten”, skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Arthur Ashkin är född 1922 i New York, USA. Fil.dr 1952 vid Cornell University, Ithaca, USA. Gérard Mourou är född 1944 i Albertville, Frankrike. Fil.dr 1973. Donna Strickland, föddes 1959 i Guelph, Kanada. Fil.dr 1989 vid University of Rochester, USA.

Första kvinnan på 55 år

Donna Strickland är den första kvinnan sedan 1963 som tilldelas Nobelpriset i fysik. Innan henne har två andra kvinnor fått fysikpriset, Marie Curie år 1903 och Maria Goeppert-Mayer 1963.

Under tillkännagivandet blev Donna Strickland uppringd och deltog i presskonferensen. Hon fick då frågan om hur hon ser på att med henne inräknad är det endast tre kvinnor som har fått Nobelpriset i fysik.

– Jag säger äntligen! säger Anne L'Huillier, professor i fysik vid Lunds universitet.

Annica Black-Schaffer, professor i fysik vid Uppsala universitet, instämmer.

– Det är jätteroligt att det blir en kvinna. Det har inte varit många kvinnor i något pris, litteratur möjligtvis undantaget, säger hon.

Finns för få förebilder

Annica Black-Schaffer har engagerat sig i kvinnliga forskares situation. Orsakerna till att så få kvinnor återfinns bland fysikpristagarna tror hon är flera.

– Många pratar om att det finns få kvinnliga förebilder inom fysiken och att man ser matematik som något svårt och – i alla fall tidigare – som kvinnor inte ska hålla på med, säger Annica Black-Schaffer.

Donna Strickland prisas nu för något hon gjorde som doktorand.

– Jag tycker det är ganska roligt, säger Anne L'Huillier om den detaljen.

Många tillämpningar av tekniken

Välkända forskare som får ett välförtjänt pris, sammanfattar hon årets Nobelpris i fysik. Extra roligt eftersom det belönar laserforskning, tillägger hon.

Vad betyder den här forskningen om man ska förklara för folk som inte är insatta?

– Det är två delar som egentligen är ganska olika. Den ena är för den optiska pincetten, och den har många tillämpningar inom biologi. Som att kunna fånga objekt, till exempel celler, med hjälp av lasrar, säger Anne L'Huillier.

– Det andra, som jag känner till bättre för det är mitt forskningsfält, handlar om en teknik för att förstärka laserpulser.

Det rör sig om en välanvänd teknik, berättar Anne L'Huillier. Bara på Lunds universitet finns fyra lasersystem med den tekniken.

– Det som har kommit nyligen är att den här tekniken används för industri och medicin.