Därför döms Google till mångmiljardböter av EU

EU vill gå i bräschen för nya regler som ska tämja nätjättar. I unionens sökarljus finns bland annat Google, som dominerar bland söktjänster på internet.

Krävde förinstallerade appar

2018 slog EU-kommissionen fast att Google använt sitt mobila operativsystem Android för att cementera sin ställning inom sök. Detta dels genom betalningar till mobiltillverkare och mobiloperatörer. Men sökjätten har också krävt att tillverkarna förinstallerar Google Sök och andra Google-appar på sina telefoner.

Google överklagade till EU-tribunalen – och i dag kom beskedet att domstolen går på kommissionens linje. Det betyder att teknikbolaget döms till rekordhöga böter på 4,1 miljarder euro, motsvarande cirka 44 miljarder kronor.

Bötesbeloppet, som ursprungen uppgick till 45 miljarder kronor, sänktes dock på grund av oklarheter gällande en punkt.

"Android ökar valfriheten"

Beslutet från EU-tribunalen kan överklagas till Europeiska unionens högsta domstol, men det första om drygt två månader. 

– Vi är besvikna över beskedet. Android har skapat en större valfrihet för alla, inte mindre, och är ett stöd för tusentals framgångsrika företag i Europa och resten av världen, säger en representant från Google till Reuters.

Flera EU-domar mot Google

Det här är andra gången på mindre än ett år som Google förlorar en överklagan i EU-domstolen. I november ifjol fastställdes att Google ska betala böter på motsvarande 25 miljarder kronor för att ha missbrukat sin ställning. Detta genom att prioritera den egna prisjämförelsetjänsten Google Shopping när användarna använt Google för att söka efter vissa varor. 

Böterna delades ursprungligen ut efter vid en dom från 2017.

2019 kom också en tredje EU-dom mot Google. Även då blev det böter för nätjätten, som ålades att betala 15 miljarder kronor för att ha förmått företag som använder Googles tjänster att också visa deras nätreklam.

Driver på för tuffare reglering

En drivande kraft bakom unionens hårdare tag mot Google och andra techjättar är Margrethe Vestager, EU:s konkurrens- och it-kommissionär.

I december 2020 var hon med och la fram DSA (digitala tjänster) och DMA (digitala marknader), två hårdare datalagar som ska skydda EU-medborgarnas rättigheter på nätet. Lagpakten godkändes i somras med stor majoritet i EU-parlamentet. 

– I digitala marknadslagen säger vi att alla har rätt till sina egna data, och att de stora företagen inte bara kan ta den för sig själva, säger Margrethe Vestager i en intervju med DN.